Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Torpargränd
Torpargränd i Jursla namngavs senast 1970.
Här låg grenadjärtorpet Linnen tills det flyttades till dagens plats vid Jursla Lindväg 23. Den siste livgrenadjären i torpet var Anders Alfred Lind (1872–1947) som bodde där fram till 1907.
Björkbacken
Björkbacken i Svärtinge namngavs den 18 oktober 1945.
En väg som löper i en björkallé.
Kvarteret Hallen
Kvartersnamnet Hallen i Nordantill är känt sedan 1729.
Hökaren Olof Hall var tomtägare i kvarteret 1728.
(Norrköpings synagoga i kvarteret Hallen år 2020. Foto: Måns Hagberg/Wikimedia CC-BY-SA-4.0)
Kvarteret Getängen
Kvarteret Getängen i Söderstaden namngavs den 16 oktober 1924.
Kvarteret ligger på Getängen söder om högre allmänna läroverket. Ängen hade fått sitt namn av att läroverkspojkarna kallades getter; folkskolans pojkar kallades kalvar.
(Linghallen vid Södra Promenaden i kvarteret Getängen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Sandviksvägen
Sandviksvägen i Krokek namngavs senast 1968.
Vägen leder från Orrekulla till hamnen i Sandviken. År 1695 fanns ett torp och en krog vid hamnen och i senare tid har ett helt samhälle vuxit fram. Från början var det den lilla viken som hette Sandviken men på modernare kartor åsyftas enbart bebyggelsen. Det äldsta belägget är från 1530 då två varpar (fisken) kallade ”Sandwik varp” omnämns.
(Sandviken, troligen på 1950-talet. Foto: Dan Samuelson (CC BY-SA). Ur Dan Samuelsons samling, Sjöhistoriska museet)
S:t Johannesgatan
S:t Johannesgatan i Klingsberg namngavs den 14 oktober 1937.
Döpt efter S:t Johannes kyrka. I slutet av 1800-talet ansåg inte landsförsamlingen det var lämpligt att kyrkan låg inne i staden. Man sålde den till Norrköpings stad och köpte i stället mark en bit utanför stadsbebyggelsen. Här invigdes 1906 en nygotisk kyrka efter ritningar av stadsarkitekt Karl Flodin. S:t Johannes gamla kyrka är i dag Hörsalen. Gatan var tänkt att löpa förbi S:t Johannes kyrka och utgöra en förbindelseled mellan Hagebygatan och Gamla Övägen, men i stället utökades kyrkogårdens område åt nordväst.
(S:t Johannes kyrka vid nuvarande Hagebygatan. Vykort)
Kvarteret Vett och Vapen
Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.
”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.
(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)
Folkets Husvägen
Folkets Husvägen i Skärblacka omnämns första gången 1953.
Vägen leder fram till Folkets Hus som byggdes 1926 och renoverades utvändigt och invändigt på 1990-talet. Skärblacka Folkets Hus-förening bildades 1908. Vägen kallades Folkets Husvägen redan 1953 men namnet fastställdes officiellt först 1962.
Kvarteret Överskäraren
Kvarteret Överskäraren i Marielund namngavs den 11 oktober 1928.
Namngrupp ”yrken i textilindustrin”. Överskäraren klippte den utstående luggen på kläde inför pressningen för att tyget skulle bli tunnare och glansigare. I Stockholm var överskärare på medeltiden ett yrke med ett eget skrå och egna verkstäder.
(Kvarteret Överskäraren vid Skånegatan i Röda stan år 1924. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Muraregatan
Muraregatan i Hageby namngavs den 10 oktober 1957.
Namngrupp ”byggnadsarbetare”.
(Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings Föreningsarkivs samlingar)