Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Klippan

Kvarteret Klippan

Kvartersnamnet Klippan i stadsdelen Berget är belagt första gången 1862.

”Efter numera bortsprängda bergpartier”, anger Arthur Ringborg. När Promenaden förlängdes västerut sprängdes ett antal höjdpartier bort.

(Lenningska Vävskolan i korsningen Södra Promenaden – Källvindsgatan i kvarteret Klippan. Vykort)

Norra Promenaden

Norra Promenaden

Mittenpartiet av Norra Promenaden anlades 1858 som Nya Allén. Ritningsförslaget gjordes 1855 av trädgårdsarkitekten Knut Forsberg och förebilden var Paris som vid denna tid genomgick en stor ombyggnad under ledning av George Eugéne Haussmann. År 1899 anlades den västra delen, då kallad Stationsgatan, och den östra delen av Norra Promenaden. Sammanlagt 1216 lindar användes till den 3,5 km långa Norra Promenaden. Gatan kallades Nya Allén ännu 1861 men på 1879 års karta heter den Norra Promenaden. Namnet Stationsgatan slopades 1951 eftersom det ansågs ”olämpligt att samma gata bar två namn”.

(Vykort Norra Promenaden 1904)

Järngruvevägen

Järngruvevägen

Järngruvevägen i Kolmårdens landsbygd namngavs den 22 juni 1983.

Namnet valdes eftersom ”det under 1600-talet hittades och sannolikt även redan då bröts järnmalm på det s.k. berget Klumpen, som är beläget nordost om Kopparbo och till vilket förlängningen av vägen leder i form av en mindre körväg/gångstig”. Det finns fortfarande gruvhål runt om i terrängen. Vägen har av hävd kallats Karlslundsvägen, men det namnet valdes bort då det redan fanns en sådan i Åby.

Pimpstensgatan

Pimpstensgatan

Pimpstensgatan i Vrinnevi och Björkalund namngavs den 21 juni 1993.

Gatunamnet anknyter till namngruppen med kopplingar till sten och grus i Vrinnevi och Vilbergen.

Kvarteret Aktuarien

Kvarteret Aktuarien

Kvarteret Aktuarien i Klingsberg namngavs den 20 juni 1944.

Namngrupp ”yrken”. Aktuarie är en äldre titel för tjänsteman i offentlig förvaltning med huvudsakligen statistiska uppgifter.

(Kvarteret Aktuarien från Klingsbergsparken år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Oxelbergsparken

Oxelbergsparken

Oxelbergsparken i Oxelbergen namngavs den 19 juni 1919.

I parken ligger Oxelbergen som gett stadsdelen dess namn. Namnet valdes för att ”rädda namnet på dessa gamla berg, som trots att den forna oxelvegetationen traditionslöst försvunnit behållit namnet Oxelbergen.”

Kvarteret Haren

Kvarteret Haren

Kvarteret Haren i Kneippen namngavs den 18 juni 1936.

Namngrupp ”djur”. Ersatte namnet Ejdern när Kneippen införlivades med Norrköpings stad 1936 eftersom det kvartersnamnet redan fanns i staden.

(Limfabriken Hernia vid Torsgatan i kvarteret Haren år 1966. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Blockstensgatan

Blockstensgatan

Blockstensgatan i Vilbergen namngavs den 17 juni 1970.

Namngrupp ”stenbrytning”. Hette från början Rullstensgatan, men fick vid kommunsammanslagningen ge upp sitt namn till förmån för Rullstensgatan i Jursla.

Kvarteret Lilla Fridtuna

Kvarteret Lilla Fridtuna

Kvarteret Lilla Fridtuna i Klingsberg namngavs den 16 juni 1938.

Kvarteret är döpt efter handelsträdgården Lilla Fridtuna som låg där kvarteret stakades ut. Rörelsen kallades Lilla Fridtuna i förhållande till Stora Fridtuna som låg inne i stadsområdet i nuvarande Vasaparken. Handelsträdgården är känd från slutet av 1800-talet och fanns kvar ännu 1930. Vid mitten av 1940-talet byggde HSB:s bostadsrättsförening Lilltuna flerfamiljshus i kvarteret.

Trozelligatan

Trozelligatan

Trozelligatan i Söderstaden och Klingsberg namngavs den 15 juni 1911.

Gatunamnet hör till gruppen ”märkesmän i stadens historia”. Henning Trozelli (1816–1877) blev 1838 delägare i Holmens bruk, vilket hans fader Lars Magnus Trozelli drev tillsammans med John Swartz. År 1845 överlät fadern bruket med kvarnar, verkstäder och fastigheter till Henning. Under Henning Trozellis tid introducerades klädestillverkningen på Holmen och papperstillverkningen expanderade. Trozelli den yngre dog ogift och testamenterade hela sin förmögenhet till Norrköpings stad för att under benämningen Lars Magnus Trozellis fond ge avkastning som skulle användas ”till allmänt nyttiga inrättningar, stiftelser eller anläggningar inom Norrköpings stad”.