Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Astrakanvägen
Den 10 december 2014 namngavs Astrakanvägen i Styrstad.
Vägen namngavs efter äppelsorten astrakan som kan associeras med äppelodlingarna som ligger här i Lundby. Gyllenkroks astrakan utsågs 2005 till Östergötlands landskapsäpple. Den anses vara den främsta bland astrakanerna och härstammar sannolikt från gården Regnaholm i norra Östergötland.
Ängslyckevägen
Den 3 december 1970 namngavs Ängslyckevägen i Kimstad.
Det är oklart om namn är taget från namngruppen ”jordbruk” eller syftar på en specifik lycka, det vill säga en inhägnad åker eller äng.
Krematorievägen
Den 30 november 1992 namngavs Krematorievägen i Marielund.
Vägen löper från Norra Promenaden till Norrköpings krematorium som är byggt 1938 och ritat av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Här finns också Krematorielundens begravningsplats.
Jurslavägen
Den 27 november 1950 namngavs Jurslavägen i Jursla
Jursla är en gammal by och numera en egen tätort på Kvillingeförkastningens sluttning, helt nära det större Åby, som sannolikt från början var en avläggare till Jursla. Språkforskaren Lennart Moberg tyckte att namnet Jursla var egendomligt och svårtolkat, och att det saknar motsvarighet i Norden. Det första skriftliga belägget är från 1354 då dokumenten berättar om en ”Jon i Hiurzlo”. Enligt Moberg är namnet möjligen besläktat med ord som hjord och herde och kan i så fall från början ha betecknat en säter eller mjölkningsplats. En annan tolkning är att Jursla är ett gammalt namn på Pjältån: Hirtla (Hjortån), alltså ån där hjortar håller till. Båda förslagen dock osäkra.
Ånestadsgatan
Den 22 november 1979 namngavs Ånestadsgatan i Rambodal.
Gatan löper i närheten av gården Ånestad. Ånestad by omtalas första gången på 1400-talet och den nuvarande gården har anor från 1700-talet. Förledet går tillbaka på det fornsvenska mansnamnet Ane och slutledet på det fornsvenska stadher (ställe, plats).
Första Kyrkvägsgränd
Den 21 november 1968 namngavs Första Kyrkvägsgränd i Pryssgården.
Den bildar tillsammans med de samtidigt namngivna Andra Kyrkvägsgränd, Tredje Kyrkvägsgränd och Fjärde Kyrkvägsgränd det som torde vara Norrköpings märkligaste namnsvit. Gränderna har fått sina namn av att de är återvändsgator som utgår från Kyrkvägen.
Axgårdsvägen
Axgårdsvägen i Åby omtalas första gången 1966.
Vägen namngavs efter fastigheten Axgård som 1934 styckades av från Åby Humpegård och fick sitt namn efter den förste ägare, banarbetaren Axel Ivar Holm (1898–1962).
Vildapelvägen
Den 26 november 2013 namngavs Vildapelvägen i Styrstad.
Namnvalet motiverades av de äppelodlingar som finns i närheten. Vildapel är en egen art som kan vara svår att skilja från förvildade äppelträd.
Händelövägen
Den 14 november 1935 namngavs Händelövägen i Lindö.
Vägen ledde före Lindökanalens tillkomst till Händelö gård. Gården nämns första gången 1322 då Ingegerd Svantepolksdotter skrev ett gåvobrev daterat på Händelö, och bland gårdens senare ägare finns ätterna Bååt, Hård af Segerstad, Banér, Lilje, Lilliehöök, Horn, Sperling och Lejonhufvud. År 1853 köptes Händelö av friherre Nils Algernon Adolf Stierneld (se Stjerneldsvägen). Huvudbyggnaden byggdes 1850–1853 på samma plats som en äldre byggnad från tiden efter rysshärjningarna 1719. Gården kom 1901 i Norrköpings stads ägo. Närområdet präglas i dag av storskalig industri, men gården är omgiven av ett vackert landskap av ekbackar, åkermark och gammal hagmark.
Gården har fått sitt namn av ön Händelö som omfattade den bergiga nordvästra delen av dagens Händelö. Namnet innehåller det numera utdöda ordet händil som betyder knippa eller bunt. Troligen har man i området samlat lövkvistar som buntats ihop till kärvar för att dryga ut höet.
(Händelö gård 1982. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar. Fotograf okänd)
Uttersbergsvägen
Uttersbergsvägen i Krokek omnämns första gången 1968.
Vägen leder till Uttersberg. Säteriet vid Svinsjön har sitt ursprung i två medeltida gårdar med namnet Berg. De donerades 1595 av änkedrottning Gunilla till Peder Månsson Utter (1566–1623) som sannolikt byggde en sätesgård. Peder Månsson blev Sveriges förste riksarkivarie 1617. Den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet ersattes 1940 av en ny.
(Gamla Uttersberg efter en målning av Carl Blomquist. Bild ur boken ”Kolmården. Del 1”.)