Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Kvarteret Björken
Kvarteret Björken i Nordantill namngavs senast 1729 och då var bokhållaren Johan Björk en av kvarterets tomtägare.
Kvarteret omfattar sedan 1972 även det tidigare kvarteret Höveln.
(Hotell Kullberg på Slottsgatan 119 i nuvarande kvarteret Björken. Vykort)
Skolgatan
Namnet Skolgatan är känt sedan 1769. Här låg Norrköpings äldsta kända skola redan 1552 i vilken rektor Claudius Bothvidi ensam skötte all undervisning. På 1600-talet var den en av Linköpings stifts tre trivialskolor medan den högre utbildningen i form av gymnasium enbart fanns i Linköping. Efter rysshärjningarna 1719 fick ”Svenska skolan” en tämligen primitiv träbyggnad som 1801 ersattes av en ny skola i sten med fyra klassrum, samlingssal och tjänstebostäder. Den nuvarande S:t Olofsskolan tillkom 1908 och ritades av Carl Bergsten med inspiration av wienerjugend.
(S:t Olofsskolan. Vykort, poststämplat 1922)
Kvarteret Hedvigs Kyrka
Kvarteret Hedvigs Kyrka fick sitt namn senast 1877 och hette dessförinnan kvarteret Tyska Kyrkan (sedan 1728).
I kvarteret ligger Hedvigs kyrka som även kallas Tyska kyrkan eftersom den byggdes av stadens tyska församling. Under 1600-talet ökade antalet borgare med tyskt ursprung kraftigt i Norrköping och 1660 gav exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping. Hedvigs kyrka invigdes 1673 i närvaro av änkedrottning Hedvig Eleonora som gett kyrkan dess namn.
(Hedvigs kyrka. Vykort 1941)
Katterumsvägen
Katterumsvägen i Pryssgården namngavs den 14 juli 1942.
Namngiven efter torpet Katterumstorp som låg vid gatan. Torpet är känt från 1800-talets början då det hörde till Himmelstalund och Katterumstorp blev senare handelsträdgård. I början av 1900-talet ägdes Katterumstorp av Gustavianska Barnhusinrättningen i Norrköping. Gården kallades skämtsamt för Kattrumpan eller Kattrompan.
Gatan var från början vägen till Fiskeby. Den östra delen av gatan hette då Fiskebyvägen och enbart den västra delen Katterumsvägen.
Gamla Rådstugugatan
Gamla Rådstugugatan hör till 1769 års namn.
Gatan löper i kanten av kvarteret Gamla Rådstugan, som hade detta namn redan 1728. I Norrköping kan borgmästare och råd spåras tillbaka till 1363. Rådet sammanträdde i rådstugan, som troligen låg vid stadens torg (nuvarande Gamla torget). Här låg i alla fall de äldsta kända rådstugorna. Den första förstördes 1567 då svenskarna själva brände ned staden inför en dansk attack. Den andra uppfördes på 1640-talet, men försvann redan vid den stora stadsbranden 1655. Tills dess att ett nytt rådhus vid Tyska torget stod klart 1734 användes provisoriska lokaler på olika håll i staden, bland annat handelsgillets hus vid Gamla torget.
Kvarteret Tullhuset
Kvarteret Tullhuset i Gamla staden var namngivet 1728.
Kvarteret tillkom i och med stadsregleringen i mitten av 1600-talet. År 1728 ägde kontrollören Petter Rystedt tomt nr 4 i kvarteret och Edward Ringborg spekulerar om att han kan ha varit tullkontrollör och haft tullkammaren i sin bostad (såsom fallet var med en tullkontrollör i ett annat kvarter 1775–1804).
(Bostadshus i hörnet av Drottninggatan och Trädgårdsgatan i kvarteret Tullhuset. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Äpplet
Kvarteret Äpplet i Gamla staden var namngivet 1728.
Namngrupp ”riksregalierna”. Riksäpplet symboliserade att Gud insatt kungen som sin befullmäktigade regent över ett stort och kristet rike.
(Kvarteret Äpplet i hörnet av Kristinagatan och Hospitalsgatan år 1966. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Hatten
Kvarteret Hatten i Östantill var namngivet 1728.
Uppkallat efter hattmakaren Olof Berg som var bosatt på tomt nr 1 i kvarteret 1728.
(Skolgatan österut med kvarteret Hatten till vänster. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Tjädervägen
Tjädervägen i Krokek namngavs senast 1970.
Namngrupp ”skogsfåglar”.
Västgötegatan
Västgötegatans sträckning kan vara äldre än Norrköpings reglerade stadsplan – kanske har vi att göra med delar av en ursprungligen medeltida gata.
Namnets bakgrund är höljt i dunkel och Norrköpingsforskarna har dragit olika slutsatser. Arthur Nordén hävdade att gatunamnet syftar på att den ledde till Västergötland via landsvägen norr om Vättern. Edward Ringborg ansåg att namnet förmodligen är ett minne från skråtiden och att utsocknes – västgötska ”knallar” – här fick ha bodar för försäljning av sina alster. Han påpekade också att landsvägen utanför staden aldrig kallats Västgötavägen, utan Risingevägen och Enebyvägen.
Namnet Västgötagatan är belagt första gången 1769.