Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Pilgatan
Pilgatan i Butängen fick behålla sitt namn när gatorna i Fredriksdalskvarteret fick sina officiella namn 1928. Namnet är känt första gången 1906 men dess bakgrund är oklar.
Fredriksbergsvägen
Fredriksbergsvägen i Borg namngavs den 15 februari 1994.
Fredriksberg var en backstuga som hörde till Löts gård. Den gamla ryggåsstugan kallades i början av 1800-talet Björnstugan, sannolikt efter någon som hette Björn i förnamn eller som knektnamn. Nära stugan byggdes senare tre stugor som alla kallades Fredrikslund.
Rosvägen
Rosvägen i Krokek namngavs senast 1970.
Namngrupp ”trädgårdsväxter”.
Kvarteret Kåkenhus
Kvarteret Kåkenhus i Nordantill finns med på 1729 års karta.
”Kvarteret upptogs in i sen tid av gamla kåkar, illa beryktade”, förklarade Arthur Nordén. En annan teori kopplar namnet till den livländska fästningen Kokenhusen som intogs av den svenska armén 1701.
(Textilfabriken YFA i kvarteret Kåkenhus. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Elementarskolan
Kvartersnamnet Elementarskolan är belagt första gången 1862.
I kvarteret invigdes 1868 Norrköpings Elementarskolas nya byggnad, som hade ritats av stadsarkitekten Carl Theodor Malm: ”Det nya hus som från sin luftiga höjd så majestätiskt inbjuder till delaktighet i bildningens skatter”, som rektor Herman Aspling uttryckte det i invigningstalet. År 1879 bytte skolan namn till Norrköpings högre allmänna läroverk, 1966 till De Geerskolan och 1994 till De Geergymnasiet.
År 1966 slogs grannkvarteren Elementarskolan och Folkskolan (med namn efter folkskolebyggnaden från 1862) ihop, men inte förrän 1982 fastställdes vilket av namnen som skulle gälla.
(Norrköpings högre allmänna läroverk i kvarteret Elementarskolan. Fotograf okänd. Ur fotosamlingen Gamle Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)
Kvarteret Hållhaken
Kvarteret Hållhaken i Nordantill namngavs senast 1729.
Bakgrunden till namnet är oklar. ”Förmodligen efter någon del i gevärsfaktoriets muskötteknik”, spekulerar Edward Ringborg med tanke på de närbelägna kvarteren Karbinen och Musköten. Måhända kom namnet från ett redskap som användes av byggmästaren Anders Persson Hiding, som var en av tomtägarna i Hållhaken 1728, eller anspelar det kanske på en bildlig hållhake som figurerade i en numera bortglömd historia om kvarteret.
(Flerfamiljshuset i kvarteret Hållhaken vid Plankgatan år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Slottsgränden
Slottsgränden, som finns med på 1769 års kartor, leder till Johannisborgs slott från Strömmen.
Det befästa slottet började uppföras i början av 1610-talet som residens för hertig Johan av Östergötland (1589–1618) och stod färdigt 1639. Slottet ritades av Hans Fleming och bestod av två stycken trevåningsbyggnader med flyglar omgivna av vallar och vallgravar som bildade en femuddig stjärna. Johannisborg brändes ner av ryssarna 1719 och revs sedan.
(Johannisborg omkring år 1700 i Suecia antiqua et hodierna)
Norra Grytsgatan
Norra Grytsgatan är känd sedan 1879 och löper till kvarteret Gryt. Där fanns Gryts kvarn redan 1487 och den stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväfveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod således klar 1861. Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt – det vill säga stenkummel eller stenröse – som funnits här.
Norra, Södra och Västra Grytsgatan var vid sidan av Promenaderna de enda gator som fick behålla sina väderstrecksnamn 1958. Anledningen var att man planerade att ersätta gatorna med industrikvarter, men så blev aldrig fallet.
Kvarteret Kronan
Kvarteret Kronan i Gamla staden var namngivet 1728.
Namngrupp ”riksregalierna”. Kvartersnamnen Kronan, Spiran, Svärdet och Äpplet samt senare Nyckeln syftar på riksregalierna – värdighetstecken i statlig ägo som symboliserar kunglig eller furstlig status. De svenska regalierna är kända från 1311, men de äldsta som finns bevarade är två rikssvärd från Gustav Vasas tid. I övrigt omfattar den äldre samlingen en krona, en spira, ett riksäpple och en riksnyckel, utförda till Erik XIV:s kröning. Kronan är tecken på konungslig ära och värdighet.
(Kungliga Telegrafverkets hus i kvarteret Kronan vid Drottninggatan. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Spången
Den första gångspången över Strömmen anlades 1802 på initiativ av John Swartz den äldre. Den skadades av isen 1805, förstördes delvis 1822 och spolades 1859 i väg ”till ansenligt stycke af strömflöde”. År 1862 byggdes en ny spång i gallerverk av järn: 93 meter lång och 2,67 meter bred. Sedan man med stora mängder fyllnadsmassor skapat det område som i dag utgör Strömparken försvann behovet av en så lång bro och 1926 kapades den med nästan 70 meter.
Det är oklart när Spången blev det officiella namnet – bron har omväxlande kallats Gångspången och Spången.
(Foto: Axel Rydin. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)