Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer
Dag(ar)
:
Timme(s)
:
Minut(er)
:
Andra(s)
Kvarteret Beckershov
Kvarteret Beckershov i Marielund namngavs den 27 januari 1942.
I kvarteret låg 1942 ännu fastigheten Beckershov, längst ut i det nordvästra hörnet av Norrköpings stads område, där ett stort antal arbetare från stadens industrier bodde. Här hade Abel Becker (död 1698) ägt jord. Han föddes i Lübeck och började som tullförvaltare i Norrköping under andra hälften av 1600-talet, gifte sedan in sig i Drags yllefabriker som han kom att leda. Becker köpte därtill upp mer än en tredjedel av kvarnkapaciteten i Norrköping, ägde Orga bruk i Vånga och var förvaltare av Lindö gods.
(Arbetarkasern i kvarteret Beckershov. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Tunavägen
Tunavägen i Åby namngavs den 27 januari 1972.
”Efter namnet Tuna på fastigheter belägna något norr om gatan ifråga”.
Boktryckargatan
Boktryckargatan i Lagerlunda namngavs den 26 januari 1961.
Namngrupp ”boktryckeri”. Fyra nya gator i norra Lagerlunda fick 1961 namn med anknytning till ”yrkesmän inom boktryckeriverksamheten” men inget specifikt motiv ges till varför. I den äldre delen av Lagerlunda hade kvarteren sedan gammalt namn efter olika yrken och de som låg närmast det nybyggda området hette Bokbindaren, Boktryckaren och Buntmakaren. Sannolikt fick de nya gatorna därför namn efter ”boktryckaryrken” och kvarteren namn som till exempel Boken, Titeln och Trycket.
(Villor på Boktryckargatan år 1964. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Långdansgatan
Långdansgatan i Navestad namngavs den 25 januari 1968.
Namngrupp ”dans”.
Kvarteret Kapellhorvan
Kvarteret Kapellhorvan i Nordantill var namngivet 1729.
Kvarteret har sitt namn efter S:ta Gertruds kapell som låg ”nordan ån” 1543. Dess läge är inte närmare känt, men tidigare forskning har velat placera det i kvarteret. ”Horva” betyder avröjd tomt och förekommer mycket ofta i handlingar rörande Norrköping. Vid arkeologiska undersökningar i grannkvarteret Mjölnaren påträffades senmedeltida gravar som kan komma från S:ta Gertruds kapell, men också vikingatida och tidigmedeltida gravar.
(Norrköping Barnkrubba i kvarteret Kapellhorvan vid korsningen Tunnbindaregatan–Sandgatan. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)
Gamla Övägen
Gamla Övägen namngavs den 23 januari 1947.
Vägförbindelsen mellan Hörngatan och landsvägen söderut fick 1947 namnet Gamla Övägen, men utanför staden kallades vägen redan så eftersom den ledde till gården Gamla Ö. I början av 1400-talet omtalas byn Öö som låg på en ås som stack ut i Ensjön. Tillägget ”Gamla” användes redan 1543 (”Gambleö”) och lades troligen till för att undvika förväxling med nuvarande Öbonäs dit de första invånarna flyttat från Gamla Ö.
Bergåsavägen
Bergåsavägen i Kimstad namngavs den 22 januari 1993.
Namnvalet motiverades med att fastigheten Kimstad 47:1 tidigare hetat Bergåsa och att det nya planområdet ligger på en mindre bergknalle, ”dessutom finns på andra sidan Kimstadsvägen det liknande namnet Skogskullevägen.” Bergåsaområdet anlades 1936 i Alhagen söder om Kimstad kyrka.
Dragsgatan
Dragsgatan löpte vid Drags fabriker. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954. Dragsgatan finns med första gången på 1848 års karta. 1769 hette nuvarande Plankgatan Dragsgatan.
Brandmästarvägen
Namnet Brandmästarvägen i Krokek är känt första gången 1965.
Gatan har fått namn av att brandmästare Karl-Erik Jönsson (1912–1992) i Norrköping hade sommarbostad här. Huset som hette Torplyckan var byggt på 1700-talet i Skärsnäs mellan Östra Ryd och Söderköping, och flyttades hit 1952. Brandmästaren bosatte sig permanent i huset sedan han pensionerats.
Ribbingsholmsvägen
Ribbingsholmsvägen i Skärblacka omnämns första gången 1961.
Vägen leder till säteriet Ribbingsholm med anor från 1300-talet. Det fanns då tre gårdar i byn som hette Haldanstad (senare Hallestad). På 1600-talet bytte godset namn till Ribbingsholm efter dess ägare, ätten Ribbing, och den äldsta säteribyggnaden är Gustaf Ribbings skapelse från 1640-talet. Den nuvarande mangårdsbyggnaden blev färdig 1809 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell, som även har ritat bland annat Haga slott. Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke utspelar sig på Ribbingsholm.
Säteriets äldre namn har givit namn åt Hallestagatan.