Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Folkborgsvägen
Folkborgsvägen i Klockaretorpet namngavs den 16 december 1965.
Gatan leder till Folkborgen i Folkets park. Norrköpings Folkets park invigdes 1901 men saknade en året runt-lokal tills Folkborgen invigdes i december 1942. Premiärartist var den kända chilenska sångerskan Rosita Serrano. Folkborgen är ”ett gott svenskt namn med lokal anknytning och icke utan aktuell anknytning till vår beredskap. Det skulle vidare täcka det begrepp som vår demokratiska Folkets Parkrörelse representerar”, motiverade styrelsen för Folkets park valet av namn. Folkborgen totalförstördes i en brand 2002, men byggdes upp och återinvigdes 2005.
Reenstiernagatan
Reenstiernagatan i Enebymo namngavs den 15 december 1955.
Gatan är döpt efter Jacob Reenstierna (cirka 1625–1678) som ägde och bodde i Eneby Pryssgård genom vars ägor gatan löper. Jacob Reenstierna föddes i Westfalen och var bruksägare, industriman, grosshandlare och skeppsredare. Han kom till Sverige 1647 och köpte 1666 Norrköpings mässingsbruk. I Norrköping drev han även saxsmideri och en klädesfabrik. Han hette Jacob Momma innan han adlades 1669 och var en av donatorerna då Tyska kyrkan byggdes och han begravdes även där.
Handelsrondellen
Handelsrondellen i Hageby namngavs den 14 december 2010.
Rondellen ligger vid en av infarterna till köpcentrumet i Hageby.
Kvarteret Knäppingsborg
Knäppingsborg hör till stadens äldsta kvartersnamn från 1728.
Knäppingsborg är en mycket gammal beteckning på bergpartiet vid Strömmens förträngning. Enligt legenden hade en dansk viking vid namn Knäpp intagit klippan vid de sju landsvägarnas passage över Strömmen och där byggt en borg. Arthur Nordén ansåg att holmens namn, Knäppingen, ursprungligen betydde ”den lilla knappen” eller ”det lilla runda berget”. I kvarteret hade släkten Swartz tobaksfabrik, kvarn och residens.
(Litografi ur boken ”Sveriges industriella etablissementer”, Stockholm 1870–1872)
Kvarteret Björken
Kvarteret Björken i Nordantill namngavs senast 1729 och då var bokhållaren Johan Björk en av kvarterets tomtägare.
Kvarteret omfattar sedan 1972 även det tidigare kvarteret Höveln.
(Hotell Kullberg på Slottsgatan 119 i nuvarande kvarteret Björken. Vykort)
Relägatan
Relägatan i Slottshagen namngavs den 10 december 2014.
Namngrupp ”bildelar”. Temat ansågs lämpligt för detta ”industriområde med flera fordonsrelaterade verksamheter”.
Västra Bravikenvägen
Västra Bravikenvägen i Jursla, Kvillinge landsbygd och Händelö namngavs den 8 december 2009.
Vägen leder, via Östra Bravikenvägen, till Bravikens pappersbruk som invigdes 1977 och ägs av Holmen Paper. År 1986 flyttade Holmen all tillverkning från centrala Norrköping ut till Braviken. Vägen hette Bravikenvägen 1982–2009 men namnet ändrades till Västra Bravikenvägen och Östra Bravikenvägen för att undvika förväxling med Bråviksvägen och felkörningar med tung trafik. Det var första gången sedan i princip alla ”väderstrecksnamn” togs bort 1958 som den här typen av namn använts.
(Bravikens pappersbruk. Foto: Lasse Modin, Uppsala)
Skolgatan
Namnet Skolgatan är känt sedan 1769. Här låg Norrköpings äldsta kända skola redan 1552 i vilken rektor Claudius Bothvidi ensam skötte all undervisning. På 1600-talet var den en av Linköpings stifts tre trivialskolor medan den högre utbildningen i form av gymnasium enbart fanns i Linköping. Efter rysshärjningarna 1719 fick ”Svenska skolan” en tämligen primitiv träbyggnad som 1801 ersattes av en ny skola i sten med fyra klassrum, samlingssal och tjänstebostäder. Den nuvarande S:t Olofsskolan tillkom 1908 och ritades av Carl Bergsten med inspiration av wienerjugend.
(S:t Olofsskolan. Vykort, poststämplat 1922)
Lövdalsvägen
Lövdalsvägen i Björkalund namngavs den 6 december 2006.
Namnet valdes ”eftersom namnet Lövdalen finns inom området”. Lövdalen var först en backstuga och senare ett torp under gården Skrallen. Den första stugan ersattes av en ny 1817 och 1912 byggdes ännu en stuga. Sannolikt har man här brukat hämta löv till kreatursfoder.
Hoffmans väg
Hoffmans väg i Åby namngavs den 5 december 2007.
Innan bron över Torshagsån byggdes fanns här ett vad som kallades Hoffmans vad. I början av 1600-talet fanns ett torp som kallades Hoffmansvad och var dagsverkstorp under Björnvikens säteri. Fastigheten Hoffmansvad låg kvar ännu 1903. Vilken Hoffman som gett upphov till namnet har inte gått att fastställa.