Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Morängatan
Morängatan i Vilbergen namngavs den 25 maj 1967.
Namngrupp ”stenbrytning”. Morän är geologisk avlagring som främst består av söndersmulade bergartsfragment.
Nordanvägen
Nordanvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Namngrupp ”vindar”. Nordanvägen löper från norr mot villasamhället Granhagen där Sunnanvägen och Västanvägen – och tidigare även Östanvägen (nuvarande Granhagsvägen) – ligger. Fram till utbyggnaden av pappersbruket på 1960-talet var vägen en del av Bergslagsvägen norrut.
Kvarteret Mjölnaren
Kvarteret Mjölnaren i Nordantill var namngivet 1728.
Mjölnaren Tore Persson ägde en av tomterna i kvarteret 1728, och det bedrevs kvarnverksamhet där redan på medeltiden. Vid en arkeologisk utgrävning 2012 påträffades ett kvarnhus med tillhörande kvarnränna som med hjälp av dendrokronologisk analys daterades till 1300-talets första årtionde.
(Västgötegatan med kvarteret Mjölnaren på höger sida. Okänd fotograf. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)
Odenvägen
Odenvägen i Krokek namngavs senast 1965.
Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Oden var den främste bland asagudarna och härskare i Valhall – både krigsgud, dödsgud och visdomsgud. Spjutet Gungner, hästen Sleipner och spejarkorparna Hugin och Munin hörde till hans attribut.
Kvarteret Katten
Kvarteret Katten i Kneippen var namngivet 1897.
Namngrupp ”djur”.
(Industrifastighet i kvarteret Katten år 2021. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Putsaregatan
Putsaregatan i Hageby namngavs den 19 maj 1960.
Namngrupp ”byggnadsarbetare”.
Kvarteret Prinsen
Kvarteret Prinsen i Östantill var namngivet 1728.
I kvarteret bodde på 1720-talet ”salig Printzens änka” Christine Carnegie (1668–1738), som hade varit gift med Olof Pettersson Printz (1667–1712), kyrkoherde i Drothem i Söderköping. De var båda födda i Norrköping.
Kvarteret skrevs från början Printzen och stavningen borde kanske inte ha moderniserats eftersom den går tillbaka på ett personnamn.
(Kvarteret Prinsen utmed Knäppingsborgsgatan. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Säckgatan
Säckgatan i Rambodal namngavs den 16 maj 1991.
Gatan är en säckgata, det vill säga en gata med vändplan. Enligt namnberedningens protokoll var namnet var en nödlösning: ”Då det är svårt att hitta ett namn med anknytning till området och gatan ifråga enligt nuvarande översiktsplan kommer att förbli en säckgata även i framtiden föreslås att gatan även får namnet Säckgatan.” Namnet har en dubbel betydelse och anknyter även till namngruppen ”jordbruk” som används i stadsdelen.
Kvarteret Jungfrun
Kvarteret Jungfrun på Saltängen har fått sitt namn senast 1729 av Jungfrubron, som från åtminstone slutet av 1600-talet band samman Saltängen och Skeppsholmen, tidigare kallad Prästholmen. Arthur Nordén ansåg att nunnorna i Askeby hade låtit bygga bron till holmen, som klostret ägde, och att kvartersnamnen Jungfrun, Munken och Nunnan var kopplade till klostret. I början av 1800-talet fylldes Lillån igen och Skeppsholmen blev en del av Saltängen.
(Vy från Hamnbron mot Norra kajen med Centralföreningens magasin och kontor år 1929. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Ingelstagatan
Ingelstagatan i Butängen och Lagerlunda namngavs den 14 maj 1959.
Vägen löpte till Ingelstad gård. Ingelstad (eller Ingelsta) är känt sedan 1400-talet. År 1910 köpte Norrköpings stad gården och Ingelstadjorden blev senare uppdelad i industri- och handelsmark där företag kom att etablera sig.
Vägen från Norrtull har sedan åtminstone 1700-talet kallats ”vägen till Ingelsta och Ståthöga”. Gatusträckan närmast staden hette i början av 1900-talet Änggatan och sedan Ingelstavägen 1928–1959.
