Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Skepparegatan
Skepparegatan i Östantill är känd första gången 1769 och har fått sitt efter de många skeppare som på 1760-talet bodde vid gatan: Håkan Cullin, Adrian Freij, Simeon Fröberg, Niclas Grievahn, Hans Schytt, Abraham Sundberg, Johan Utter, Johan Aldert Wendt med flera.
Bråboplan
Bråboplan i Marielund namngavs den 11 oktober 1928.
Fick sitt namn av Bråbogatan som slutar här. Gatan namngavs elva år tidigare efter Bråbo härad norr om Norrköping till vilket Östra Eneby socken hörde.
Hyvlaregatan
Hyvlaregatan i Hageby namngavs den 10 oktober 1957.
Namngrupp ”byggnadsarbetare”.
Kiselgatan
Den 9 oktober 1996 namngavs Kiselgatan i Ingelsta.
Namnet hör till gruppen ”grundämnen” som dominerar i stadsdelen. Kisel är ett grundämne som hör till kolgruppen.
(Kiselgatan år 2021)
Kvarteret Luffaren
Kvarteret Luffaren i Haga namngavs den 8 oktober 2020.
”Namnet relaterar till att det i början på 1900-talet inom området [Sandbyhov] fanns ett ordnat härbärge för luffare. Härbärget var väl känt i dessa kretsar och samlade många landsvägsriddare. Verksamheten fanns kvar så sent som efter andra världskrigets slut”, står det i namnberedningens protokoll.
Klumpstugestigen
Klumpstugestigen i Kopparbo i Kolmårdens landsbygd namngavs den 7 oktober 2003.
Det var den södra delen av Klumpstugevägen (som inte var farbar med bil) som fick detta namn. Klumpstugan är den äldsta stugan i Kopparboområdet och har kallats så i minst 150 år. Namnet kommer från berget Klumpen.
(Klumpviken på ett vykort från 1930- eller 1940-talet. Klumpstugan, med nybyggd glasveranda, ligger mitt i sluttningen. Från sajten Kopparbo förr och nu)
Kvarteret Torget
Kvarteret Torget i Gamla staden var namngivet 1728.
Namngivet efter läget vid Tyska torget, som i sin tur fått sitt namn från Tyska kyrkan (nuvarande Hedvigs kyrka). Under 1600-talet ökade antalet borgare med tyskt ursprung kraftigt i Norrköping och 1660 gav exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping.
(Tyska torget med kvarteret Torget i bakgrunden. Vykort. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Stationsvägen
Stationsvägen i Skärblacka fick sitt namn senast 1941.
Vägen leder till Skärblacka järnvägsstation som från 1885 var station vid Finspång–Norsholms Järnväg vilken senare kom att uppgå i Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag och banan Norrköping–Örebro. År 1950 övertogs dessa smalspåriga sträckor av Statens Järnvägar och 1970 upphörde persontrafiken till och från Skärblacka.
(Skärblacka järnvägsstation omkring 1955. Vykort ur Järnvägsmuseets samlingar)
Bruksvägen
Bruksvägen i Åby namngavs den 4 oktober 1963.
Vägnamnet associerar till Hults bruk utanför Åby som grundades 1697 då Jacob Reenstierna fick privilegium att starta tillverkning av skeppsspik. På 1700-talet började Hults bruk även tillverka stångjärn och på 1880-talet inleddes industriell tillverkning av yxor. År 1899 uppfördes brukets herrgård, som ritats av arkitekten Isak Gustaf Clason. Bruksvägen namngavs samtidigt som Hammarvägen (nuvarande Lievägen), Skaftvägen, Smedvägen och Yxvägen.
(Hults bruks herrgård år 2016. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Bittersoppen
Kvarteret Bittersoppen i Brånnestad namngavs den 3 oktober 1990.
Namngrupp ”svampar”.
