Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014Granhagsvägen
Granhagsvägen i Skärblacka nämns första gången i kommunala handlingar 1970.
Vägen har fått namn efter Granhagens villasamhälle. Granhagen var ett statarboställe som uppges ha byggts på 1850-talet söder om Ljusfors gård. Det var senare arbetarbostad åt anställda vid Ljusfors pappersbruk. I området etablerades under 1920-talet ett villaområde som fick namn efter bostället.
Vägen förlängdes 1970 med Stenkullavägen och Östanvägen.
Kvarteret Elden
Kvarteret Elden i Östantill var namngivet 1728.
Det är uppkallat efter en gårdsägare i kvarteret, inspektor Nils Eld (1666–1746). Han var brorson till landshövdingen i Östergötland Lars Eldstierna och hade del i privilegierna för buldansväveriet i Norrköping tillsammans med handelsmannen Anders Reimers (1666–1721).
(Marcusska fideikommisset i kvarteret Elden vid hörnet av Fleminggatan och Generalsgatan år 1913. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Jungfrugatan
Jungfrugränden, som gatan hette från början, sträckte sig 1848 längs östra sidan av kvarteret Jungfrun i Saltängen. Kvarteret fick sitt namn av Jungfrubron, som på 1729 års karta gick från Saltängen till Skeppsholmen (numera östra Saltängen). Varför bron hette så är oklart men Norrköpingshistorikern Arthur Nordén ansåg att nunnorna i Askeby lät bygga denna bro till holmen som klostret ägde och tidigare kallades Prästholmen.
(”Jungfrugatan Saltängen Norrköping”, litografi av Sture Nilsson, 1963)
Kvarteret Kapellhorvan
Kvarteret Kapellhorvan i Nordantill var namngivet 1729.
Kvarteret har sitt namn efter S:ta Gertruds kapell som låg ”nordan ån” 1543. Dess läge är inte närmare känt, men tidigare forskning har velat placera det i kvarteret. ”Horva” betyder avröjd tomt och förekommer mycket ofta i handlingar rörande Norrköping. Vid arkeologiska undersökningar i grannkvarteret Mjölnaren påträffades senmedeltida gravar som kan komma från S:ta Gertruds kapell, men också vikingatida och tidigmedeltida gravar.
(Norrköping Barnkrubba i kvarteret Kapellhorvan vid korsningen Tunnbindaregatan–Sandgatan. Ur Stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar, Norrköpings stadsarkiv)
Hamngatan
Hamngatan i Gamla staden har fått sitt namn efter läget vid den dåtida fiskhamnen och finns första gången med på en karta 1848.
(Torghandel vid Hamngatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Staren
Kvarteret Staren i Östantill namngavs senast 1876.
Namngrupp ”fåglar”.
(Prästgatan med kvarteret Staren till höger. Vykort ur Östergötlands museums samlingar)
Humpgatan
Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.
Femöresbron
Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.
”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.
År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.
Nya Rådstugugatan
Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.
Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.
(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Pressen
Kvarteret Pressen i Lagerlunda namngavs den 1 februari 1961.
Namngrupp ”boktryckeri”.