År 1897 avstyckades ett obebyggt område med ljungmark från Borgs säteri. Det villasamhälle som växte fram här fick namnet Skarphagen efter torpet Skarptorp. Bebyggelsen fortgick utan egentlig kontroll. Folk köpte en tomt och byggde en stuga. Till stor del var det arbetare inifrån staden och fastighetsägarna gick så småningom samman i en förening som ordnade med gator och ledningar.

Torpet Skarptorp (eller Skarpetorp) förekommer i källor från 1600-talet. Namnets förled är ”skarp” (torr, grusig, mager, ofruktbar) och slutledet är det fornsvenska ordet ”torp” (nybygge), det vill säga ”nybygget på den magra jorden”. Namnet Skarptorp har även förklarats med att det skulle ha varit bostad för skarprättaren (bödeln) i Borgs socken. Den betesmark där samhället byggdes hade tidigare hetat Oxhagen.

Sedan Borgs församling 1936 införlivats i Norrköpings stad infördes byggförbud i Skarphagen medan området planlades. År 1945 fastställdes officiella gatunamn. Då togs namn som Dalagatan, Karlagatan och Valhallagatan bort och alla -gatan och -gränd byttes mot -vägen. De styrande i Norrköping verkade tycka att villasamhället hade alltför ”stadstypiska” gatunamn, men 1956 uppgraderades ”vägarna” åter till ”gator”. De nya namn som fastställdes 1945 hämtades i huvudsak från perifera gårdar i Borgs församling.

År 1956 namngavs kvarteren i stadsdelen: ”Namnen ha i huvudsak anknytning till hem, möbler och husgeråd.” Tre år senare tillkom namngruppen ”bakverk” och 1972 fick kvarteren i det nya området Kättsätter namn med anknytning till banktermer.

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.