Norrköpings historia
Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping
På flera håll i världen välts nu statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.
– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.
Läs artikeln: SVT Kultur
Kungliga besök i Norrköping
I juni 1984 deltog kungaparet i Norrköpings 600-årsjubileum. Det firades med anledning av kung Albrekts privilegiebrev 1384. Däremellan har en lång rad kungligheter gästat staden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kungliga besök i Norrköping.
Arbetets museum öppnar igen 16 juni
Den 16 juni öppnar Arbetets museum för besökare igen. Museet har anpassat verksamheten för att kunna ta emot besökarna på ett tryggt sätt, utan vernissager eller andra folktäta evenemang. På grund av coronapandemin har Arbetets museum hållit tillfälligt stängt för allmänheten i två månader.
Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet
Utgrävningen i Ströja utanför Norrköping bjuder på nya storslagna fynd från vendeltid under yngre järnåldern. Spår av en hallbyggnad visar att Ströja varit en unik centralplats och det har även gjorts fynd av rituella föremål och exklusiva spännen.
Läs artikeln: P4 Östergötland
Bruno Mathssons skolpaviljong ska bort
Bruno Mathssons unika skolpaviljong vid Oskarsskolan ska bort. Kommunens fastighetsbolag Norrevo hoppas kunna hitta en intressent som vill flytta och återbruka paviljongen – men det är bråttom.
Kvarteret Vattnet
Kvarteret Vattnet i Östantill var namngivet 1728.
Arthur Nordén ansåg att kvarteret fick sitt namn i kontrast till grannkvarteret Elden, medan Edward Ringborg härledde det till att skepparen Olof Månsson 1728 ägde tomterna nr 1 och 2. Detta är ännu ett exempel på att vi ibland bara kan gissa oss till kvartersnamnens ursprung.
(Kvarteret Vattnet vid Nya torget år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Hantverkaregatan
Vid Hantverkaregatan samlades många hantverkare och deras verksamheter, bland annat skräddaren Swartz, tygvävaren Floberg, sämskmakaren Hans, sadelmakaren Dahlberg, målaren Nils Risberg, pipmakaren Niclus, handskmakaren A. Ståhle, tråddragaren Anton Andersson och skoflickaren Hernberg. Gatan fanns redan 1769.
(Hantverkaregatan västerut mot Olai Kyrkogata)
Kvarteret Kondoren
Kvarteret Kondoren i Söderstaden namngavs senast 1906.
Namngrupp ”fåglar”.
(Höghus i kvarteret Kondoren år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Ymervägen
Ymervägen i Krokek namngavs senast 1970.
Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Ymer var en urtidsjätte ur vars kropp asagudarna skapade jorden i den nordiska mytologin.
Kvarteret Klockan
Kvarteret Klockan i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
Krongjutarmästaren Magnus Hultman (ca 1685–1764) var 1728 ägare till kvarterets tomt nr 3 och 6 och göt där kyrkklockor och ljuskronor. Över 80 kyrkklockor gjutna av Hultman är kända och hans stora ljuskrona med 40 ljus från 1740 hänger ännu i S:t Olai kyrka. I slutet av 1700-talet återupptog klockgjutaren Anders Billsten (1752–1811) traditionen att gjuta klockor i kvarteret Klockan. Senare låg här Öhmanska klock- och ljuskronegjuteriet.
(Kvarteret Klockan vid Dalsgatan. Vykort, okänt år)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.