Norrköpings historia

 

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Södra Promenaden

Södra Promenaden

Den äldsta delen av Södra Promenaden anlades 1869 och förlängdes på 1870-och 1890-talet. Den hette från början Sydvästra Promenaden (senare Västra Promenaden) och Södra Promenaden (öster om Drottninggatan) tillkom 1881. År 1958 fick hela sträckningen namnet Södra Promenaden i den stora namnrevisionen. Promenaderna fick behålla sina ”väderstrecksnamn” med hänsyn till den centrala ställning namnen ”intar i norrköpingsbornas medvetande” och att de hade ”en verklig funktion för underlättandet av orienteringen.”

(Södra Promenaden vid förra sekelskiftet. Foto: Carl Nilsson. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Prytzbacken

Kvarteret Prytzbacken

Kvarteret Prytzbacken i Klingsberg namngavs den 14 oktober 1937.

Prytzbacken var ett ”sommarställe med trädgård” som ägdes av Norrköpingsfabrikören Carl Anders Georg Prytz (1806–1883).

Kvarteret Kroken

Kvarteret Kroken

Kroken finns med bland kvartersnamnen i Nordantill 1729.

Namnet tros syfta på ”Strömmens krökande lopp utanför området”.

(Järnbrofallet med kvarteret Kroken till höger. Vykort)

Drottninggatan

Drottninggatan

Drottninggatan öppnades 1648 som en del av den nya stadsplanen och kallades då ”gatan från Nya stadsbron och till Södra tullporten”. I ett köpebrev 1660 kallas den för ”Drotnings gathen” och drottningen som åsyftas är Kristina (1626–1689). Hon bekräftade 1645 den av förmyndarregeringen 1641 fastställda stadsplanen av generalkvartermästare Olof Hansson Örnehufvud, efter vilken staden skulle regleras. Gatan kallades ibland Söder Storgata (och Kungsgatan kallades motsvarande Norr Storgata). Sträckan norr om Strömmen hette Järnvägsgatan 1866–1958.

(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Oxtorget

Oxtorget

Oxtorget i Marielund namngavs den 11 oktober 1928.

Här låg den så kallade Oxvallen där det hölls kreatursmarknader och torghandel med bland annat varor från trädgårdsmästerierna i stadens utkanter. ”Här var det även en träffpunkt för politiska möten, många gånger stormiga sådana”, skriver lokalhistorikern Folke Vallin i sin bok om Marielund.

(Oxtorget år 1954. Foto: Rune Holmsell)

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.