Lindö, säteri i S:t Johannis s:n af Lösings h:d. Lindö tillhörde under 1200-talet konung Erik XI:s gemål, drottning Karin samt skänktes omkring 1250 af henne till Gudhems kloster. Enligt Tham skulle egendomen omkring 1500 hafva tillhört riksrådet och öfverhöfvidsmannen Knut Eskilsson (Baner), men enligt andra skall det Lindö, han egde, vara beläget i Finland. Senare men under nämda århundrade tillhörde denna egendom ståthållaren öfver Finland Arvid Eriksson Stålarm, hvilken för sin trohet mot konung Sigismund trenne gånger blef dömd till döden och utförd till afrättsplatsen, men som alla gångerna blef benådad. Han afled slutligen i fängelse å Gripsholms slott af ålder, sjukdom och utstånden tortyr. Mot slutet af nämda århundrade innehades Lindö af de både bröderna, riksrådet, frih. Johan († barnlös 1607) och ståthållaren frih. Erik Oxenstjerna († 1594). Egdes derefter af riksrådet Karl Eriksson Oxenstjerna († 1629), då egendomen år 1618 kallas säteri samt vidare af dennes son, landshöfdingen, frih. Erik O. († 1662), som härunder år 1636 hade 10 hemman. Han blef 1625 introducerad å riddarhuset med namnet Oxenstjerna af Eka och Lindö. År 1683 upptages egendomen såsom välbebygdt säteri af gammalt allodialfrälse. Tillhörde 1687 sonen, ryttmästaren, sedermera öfversten, frih. Erik O., då Lindö säges vara bygdt på 2 mantal, med 14 tunnors utsäde, äng till 160 lass, litet granskog till trinne och vedbrand, riklig ekeskog och fiske i Bråviken samt flera underlydande frälse, hvilka dock år 1700 voro skingrade på flera händer, men före 1725 återsamlade i enkegrefvinnan Karin Sperlings, f. Horn († 1742) ego, äfvensom säteriet genom köp från en Liljehöök. Omkring 1750 hade säteriet 29 à 30 tunnors utsäde, 250 à 300 lass hårdvallsäng, tillräckligt mulbete, litet skog i hagarne, godt fiske, 6 rå och rörs torp, 10 underlydande frälsehemman, af hvilka ett med ansenlig skog, en sågqvarn samt en utjord i Ljura by å 13 tunnland. Synes under senare hälften af 1700-talet hafva haft samma egare som Händelö samt egdes i slutet af förra och början af detta århundrade jemte nämda egendom och Westerbyholm af den såsom ihärdig och skicklig affärsman samt såsom stiftare af Ebersteinska skolan i Norrköping (se Händelö) minnesvärde brukspatron Kristian Eberstein, efter hvars död 1816 de tre nämda egendomarne ärfdes af brukspatron Johan Gustaf Norstedt, likväl först efter en process angående donation till och ordnandet af Ebersteinska skolan, hvilken process slutade först år 1821. Norstedt dog 1846, hvarefter egendomarne följande år försåldes för den enligt den tidens åsigt höga summan af 100,000 rdr banco till excellensen, frih. Gust. Nils Algernon Adolf Stjerneld, som senare försålde Lindö till konsulen Thor Noræus. För en köpesumma af 120,000 kronor öfvergick samma egendom år 1873 till nuvarande egaren, herr B. A. Krumlinde.

Mangården, som har ett särdeles vackert läge å en halfö med Motala ström å ena och Bråviken å andra sidan, består af hufvudbyggnad af timmer och reveterad, innehållande i två våningar 13 rum, kök m. m. samt af tvenne flyglar jemväl af timmer och innehållande 9 boningsrum, brygghus, bagarstuga m. m. Gården omgifves af park och tvenne trädgårdar med drifhus och vinkast. Egendomen utgöres af Lindö 2 mantal frälsesäteri med underlydande Rosendal l/2 m. rå och rör och Skår 1/2 m. frälse. Egoområdet är enligt år 1872 upprättad karta 665 tunnland 3,2 kappl. deraf 5 tunnl., 5,3 kappl. trädgård, park och gårdsplan, 277 tunnl. 19,5 kappl. åker af mylla på lerbotten, 149 till största delen odelbar äng och 226 tunnl. skogs-och hagmark. Skogstillgången är, i förening med utsyning från häradsallmänning, tillräcklig till husbehof. Fiske finnes i omgifvande vatten. År 1873 utgjordes från å egorna befintliga torp 1,434 mans-och 655 qvinsdagsverken, 20 skjutsningar och spånader m. m. Från egendomen utgår till Ebersteinska skolan 630 kubikfot spanmål in natura. — Afståndet till Norrköping 0,3 mil.


Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Förra delen. A-L, Norrköping 1875-1877

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.