Händelö, frälsesäteri i S:t Johannis socken af Lösings härad. Första gången, vi funnit detta urgamla herresäte omnämdt, är år 1322, då Ingegerd Svantepolksdotter vid Hændelö daterade ett gåfvobref. På 1400-talet egdes Händelö af Merita Jonissadotter, som var gift med riksrådet Pedher Jönisson (Bååt) samt omkring 1470 af deras son, riksrådet och riddaren Erland Pedhersson den äldre, derefter 1493 och 1513 af hans måg, riksrådet och lagmannen Bengt Abjörnsson (Hård af Segerstad), som halshöggs vid Stockholms blodbad år 1520, vidare 1523 af sonen Ture Bengtsson († före 1526). Han var gift med Anna (Bjelke), genom hvars syster, gift med riksrådet Axel Nilsson (Banér), Händelö skall hafva kommit till denna ätt. Efter nämde riksråds död 1554 tillföll egendomen sonen, riksrådet Sten Banér († 1600 vid Linköpings blodbad), men skall äfven hafva tillhört kongl, rådet och ståthållaren Knut Lillje († 1596) samt rikstygmästaren Johan Lilljehöök († 1642), som derunder år 1636 hade 11 1/2 hemman. Egdes derefter af sonen, presidenten, frih. Anders Lilljehöök († 1685) och 1687 af hans arfvingar, af hvilka brorsdottren Jakobina Katarina blef ensam egarinna till Händelö. Vid denna tid säges egendomen hafva 200 tunnors utsäde, hårdvallsäng till 220 lass, godt mulbete i hagen och på en ö. Genom nämda Jakobina Katarina Lilljehöök, gift med amiralitetsrådet, frih. Gustaf Horn, kom egendomen till denna slägt men tillföll sedermera deras måg, öfversten, grefve Kasper Otto Sperling († 1709), derefter hans enka Karin Horn och efter hennes död 1742 sonen, kammarherren, gr. Karl Georg Sperling († 1764), hvars hustru Eva Katarina Falkenberg genom sin kloka hushållning säges hafva gjort mannens egendomar skuldfria och satt dem i godt stånd. Hon dog härstädes 1779. Efter kammarherre Sperlings död tillhörde Händelö sonen, kapten, grefve Göran Kasper Sperling, med hvars död härstädes 1769 grefliga ätten Sperling utgick på svärdssidan. Tillhörde på 1780-talet dennes svåger, friherre Knut Lejonhufvud, på 1820-talet brukspatron Kr. Eberstein, 1825 brukspatron J. G. Norstedt och 1853 excellensen, frih. Gustaf Nils Algernon Adolf Stjerneld, som dog härstädes 1868. Med honom utslocknade denna ätt på svärdssidan. Han ansågs såsom den siste manlige ättlingen i rakt nedstigande led af konung Gustaf I. Af hans enka, grefvinnan Jaquette Wilhelmina Gyldenstolpe försåldes egendomen år 1873 till nuvarande egaren fabrikören Herman Wahren. — Från Händelö, Lindö och Westerbyholm med Melby, Skår och Rosendal, hvilka egendomar en längre tid haft samma egare, utgå årligen 300 tunnor spanmål, 2/3 råg och 1/3 korn till Ebersteinska söndagsskolan i Norrköping enligt donation af brukspatron Kr. Eberstein och k. maj:ts dom af den 28 december 1821.

I äldre tider har Hendelö måhända mer än en gång utgjort mötesplats för deltagarne i dessa tiders politiska lif. Åtminstone bevarar historien minnet af ett dylikt möte härstädes på 1560-talet, då ett yttrande, angående Danmarks sigill med Sveriges tre kronor, skall hafva blifvit fäldt af danske adelsmannen Klas Klasson Tott, nemligen, “att den, som skulle skrapa tre kronor ur danska vapnet, borde hafva starka tänder och klor”, ett yttrande, hvarmed konung Gustaf I sedermera sysselsatte sig i flere bref.

Under stridigheterna emellan konung Sigismund och hertig Karl blef Händelö sköfladt af hertigens folk omkring år 1598. — År 1719 brändes egendomen af ryssarne.

Egendomen, som är belägen vid Bråviken, är välbebyggd med park och trädgård.

Fordom och ännu under biskop Brasks tid fanns här ett kapell, hvilket äfven sedermera blifvit begagnadt till gudstjenst de tider af året, då väglaget till sockenkyrkan varit svårt. Vid Westerbyholm fanns äfven ett kapell. Gudstjenst hölls hvarannan söndag å nämde ställen af den af egendomsegarne aflönade huspredikanten.

Egendomen består af Händelö 2 mantal frälsesäteri och Melby 1/2 mantal rå och rör. År 1683 nämnes egendomen såsom säteri af gammalt allodialfrälse. — Afståndet till Norrköping är 0,8 mil. Sommartiden är ångbåtskommunikation emellan nämde stad och egendomen.


Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Förra delen. A-L, Norrköping 1875-1877

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.