Grensholm hette under medeltiden Ål (Aal) och nämns som frälsegods redan 1413. Ruinerna efter ett stort stenhus, “Magnus Grens borg”, finns ännu kvar på en bergshöjd vid Roxens strand.

Under senmedeltiden flyttades gården till sin nuvarande plats. Den nuvarande anläggningen består av huvudbyggnad med två flyglar samt ett kapell. Äldst är gårdskapellet med källarvåning av gråsten och en hög övervåning av tegel under mansardtak. En kalkstenstavla från 1590 över ingången med Ture Rosengrens och Mechtil Ulfsparres vapen tillkom sannolikt då byggnaden inreddes till salsbyggnad efter att tidigare ha varit uppdelad i flera rum. Salen inreddes till kapell sannolikt omkring 1620. Kapellet tycks ha upphört att fungera som sådant omkring 1700 men vid sekelskiftet 1800, då den nuvarande inredningen tillkom började det åter användas för gudstjänster. Till den äldsta gårdsanläggningen hör även en ståtlig, timrad loftbod, den s.k. oljeboden, troligen en gammal spannmålsbod.

Grensholm förvärvades 1706 av Jacob Spens, en av Östergötlands då största jordägare, och stannade i släktens ägo fram till 1904. Den nuvarande timrade huvudbyggnadens bottenvåning kan ha tillkommit under 1600-talets förra hälft. Huset tillbyggdes under 1700-talet med en andra våning, putsades och försågs med ett lågt säteritak. Vidare tillkom två låga flyglar av sten vilka 1930 försetts med en klassicistisk tempelgavel, medan övriga sidor visar det rödfärgade timret.

Till byggnadsminnet hör även ett stort antal anslutande byggnader, bland annat stuteri från 1780-talet, en trädgårdsmästarbostad från 1734 och det gamla mejeriet.

Källa: Byggnadsminnen 1978-1988 – Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet, Uppsala 1989

(Foto: Gunnar Lindholm/Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0)

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.