Eksund eller rättare Ekesund, säteri i Borg och Löts s:n eller i f. d. Löt af Memmings h:d. Detta gamla herresäte skall år 1507 hafva tillhört Karl Bengtsson väpnare samt 1509 dess enka Elina. Tillhörde några år derefter eller omkring 1518 Peder Lax samt vidare adliga ätten Lillje. I midten af 1600-talet egdes Eksund jemte flere andra gårdar inom socknen af fältmarskalken, grefve Axel Lillje till Löfstad. Ömkring 1680 och 1687 var öfversten och assessoren Louis de Geer egare. Efter hans död år 1695 tillhörde Eksund hans arfvingar, hvilka försålde egendomen till landshöfdingen, frih. Pehr Stjernkrantz († 1737). Öfvergick vidare till bergsrådet Anders Strömner, en man, som från en ringa plats tjenade sig upp samt slutligen blef adlad för sitt nit såsom tjensteman inom banken. Vid hans död 1730 tillföll egendomen mågen, brukspatron Anders Gyllenhöök men egdes på 1750-talet af majoren Alexander Pereswetoff-Morath († 1761). Trenne af hans döttrar blefvo gifta med hvar sin af trenne bröder Kuylenstjerna. Af dessa blef öfversten Karl Wilhelm Kuylenstjerna egare till Eksund, som derefter öfvertogs af sonen, majoren frih. Johan Karl Kuylenstjerna. Vid hans död såldes egendomen till hans brorsdotters man, possessionaten Samuel August Weidling. Nuvarande egaren är boktryckaren och redaktören Fredrik Törnequist.
Mangården är väl belägen på en höjd nära intill Glan och östra stambanan. Hufvudbyggnaden är gammal men väl underhållen samt omgifves af en större trädgård. Ekesund var redan 1683 väl bebygdt samt sköttes då ”4 mantal tillsammans af arrendator med frälseegarens egen afvel”. Egendomen utgöres nu af Ekesund 1 mantal frälsesäteri med det af en Lillje derunder afhyste Bårstad, 2 1/2 mant. skattesäteri och 3/4 mantal frälsesäteri. — Eksunds jernvägsstation är belägen nära egendomen.
Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Förra delen. A-L, Norrköping 1875-1877
