Norrköpings historia
När Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping
Mitt under andra världskriget anlades Bråvalla flygflottilj utanför Norrköping. F 13 var sedan en viktig del av Försvarsmakten och Norrköping under 51 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om F 13.
Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården
Kommunen föreslår att Skolmuseet i Oskarsskolan ska flytta till Hemgården. Där erbjuds de en yta på 80 kvadratmeter – i dag har museet sina samlingar på 350 kvadratmeter.
Läs artikeln i Folkbladet
Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer
Äntligen har Norrköping en ny stadsantikvarie. Hon heter Ellen Holtermann Wiig, är norska i grunden, och gillar 50-talsmiljöer. Tjänsten som stadsantikvarie i Norrköping varit ett drömjobb för henne i tio års tid. I mitten av augusti började hon på sin nya tjänst, efter att närmast arbetat sju år som byggnadsantikvarie vid Västmanlands läns museum.
Läs intervjun i Folkbladet
(Foto: Fredrik Schlyter)
Begravningsplatser i Norrköping under tusen år
Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kyrkogårdar och begravningsplatser.
Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik
År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet om släkten Speet och Drags Yllefabrik.
Knäppingsborgsgatan
Knäppingsborgsgatan finns med på kartorna från 1769 och leder till Knäppingsborg. Enligt legenden hade en dansk viking vid namn Knäpp intagit klippan vid de sju landsvägarnas passage över Strömmen och där byggt en borg. I kvarteren Knäppingsborg och Nya Strömmen hade släkten Swartz tobaksfabrik och residens. Norrköpingshistorikern Arthur Nordén ansåg att holmens namn, Knäppingen, ursprungligen betydde ”den lilla knappen” eller ”det lilla runda berget”.
(Korsningen Knäppingsborgsgatan – Generalsgatan 1964)
Kvarteret Vinpipan
Kvarteret Vinpipan i Nordantill var namngivet 1729.
En vinpipa var ett träkärl med vin. Vinkyparen Magnus Ekman var en av tomtägarna i kvarteret 1728. ”Vinkypare” är ett svenskt ord för sommelier och finns belagt från slutet av 1600-talet.
(Kvarteret Vinpipan vid korsningen Kungsgatan – Bråddgatan. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kedjevägen
Kedjevägen i Skärblacka namngavs den 20 februari 1963.
Namnet valdes eftersom vägen går ”inom byggnadsområdet för kedjehus”.
Kvarteret Fräsaren
Kvarteret Fräsaren i Butängen namngavs den 19 februari 1946.
Namngrupp ”industriyrken”.
Kvarteret Kabeln
Kvarteret Kabeln i Sylten namngavs den 18 februari 1915.
Namngrupp ”industrianknytning”. Stadsplanen för ”det nya östra industriområdet” antogs av stadsfullmäktige 1913 och fastställdes av Kungl. Maj:t året därpå. De första kvartersnamnen tillkom 1915 och då valdes namn med industrianknytning ”med tanke på ändamålet med området ifråga”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.