Norrköpings historia
Begravningsplatser i Norrköping under tusen år
Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kyrkogårdar och begravningsplatser.
Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik
År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet om släkten Speet och Drags Yllefabrik.
Motala ström föddes under stenåldern
Stenålderns människor blev vittnen till de enorma naturkrafterna när vattnet i Vättern steg och Motala ström bildades för cirka 9 200 år sedan. Det visar en studie av sediment och kulturlager som gjorts under arkeologiska utgrävningar i Motala och vars resultat nu presenteras i ny vetenskaplig forskning.
De vilda förstäderna Fredriksdal och Sandby
Många av dem som flyttade till Norrköping för att arbeta i fabrikerna i slutet av 1800-talet bosatte sig utanför stadsgränsen. Fredriksdal och Sandby var två av de förstäder som växte fram.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de norra förstäderna.
Tyska kneippkuren skapade villastad utanför Norrköping
Strax utanför Norrköping växte i slutet av 1800-talet Borgs villastad fram. Den dominerades av kneippvattenkuranstalten och dess gäster från när och fjärran.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Kneippen.
Kedjevägen
Kedjevägen i Skärblacka namngavs den 20 februari 1963.
Namnet valdes eftersom vägen går ”inom byggnadsområdet för kedjehus”.
Kvarteret Hantverkaren
Kvarteret Hantverkaren i Oxelbergen namngavs den 19 februari 1946.
Kvarteret var ”avsett för uppförandet av ett eller flera ´Hantverkens hus´.”
(Kvarteret Hantverkaren vid Stohagsgatan år 2016)
Kvarteret Industrien
Kvarteret Industrien i Risängen namngavs den 18 februari 1915.
År 1915 antogs stadsplanen för det nya östra handels- och industriområdet, och kvartersnamnen valdes med tanke på att området skulle ”tjäna till tomter åt industrien och handeln”.
(Bygget av Risängsverken på Exportgatan i kvarteret Industrien. Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Prästgatan
Prästgatan, som hör till 1769 års gator, fick sitt namn av S:t Olai prästgård i sydvästra hörnet av korsningen Prästgatan – Drottninggatan. Prästgårdstomten hade i århundraden tillhört S:t Johannes kyrka som låg bredvid, men den överfördes senare till stadsförsamlingen och under den senare delen av 1700-talet uppfördes en ny prästgårdsbyggnad. I december 1961 flyttade prästerna och personalen ut från prästgården som var en av de första byggnaderna som revs i kvarteret Spiran. I dess ställe byggdes ett bankpalats.
(Prästgatan österut från Gamla Rådstugugatan med prästgården på höger sidan ovanför backen och Hörsalsparken till vänster utanför bilden)
Gamla torget
Gamla torget är stadens äldsta torg. Namnet är belagt tidigast 1728, men torget har medeltida anor. Här tros marknadsplatsen i Norrköping ha uppstått och här låg den första kyrkan, S:t Johannes (där Hörsalen nu ligger). Även det äldsta kända rådhuset (i kvarteret Gamla Rådstugan norr om torget) och den första bron över Strömmen (Gamlebro) låg här. När kung Karl Knutsson förnyade Albrekt av Mecklenburgs privilegiebrev gav han borgarna rätt till torgdag på onsdagar. Kung Kristoffer meddelande två år senare att en årlig marknad ska få hållas på Pauli omvändelsedag (den 25 januari).
(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
