Norrköpings historia
NyheterFår pris för kreativ historieundervisning
Läraren Eva Lindahl på De Geergymnasiet tilldelas Kungl. Vitterhetsakademins pris på 50 000 kronor. Hon får priset för en berömvärd lärargärning. Dessutom tilldelas De Geergymnasiets skolbibliotek 20 000 kronor.
Eva Lindahl tilldelas priset på 50 000 kronor ”för berömvärd lärargärning inom skolväsendet för att du har ett elevfokus utöver det vanliga. Din kreativa historieundervisning fångar, utmanar och utvecklar eleverna med varierande metoder som rollspel, digitala redskap och undersökande arbetssätt. Du driver frågor om demokrati och rättvisa, alltid med elevens bästa i fokus.”
– Det är verkligen roligt att få ett sådant erkännande för mitt arbete inom ett yrke som tyvärr inte får så mycket positiv uppmärksamhet. Jag vill att värdegrunds- och hållbarhetsfrågor ska genomsyra såväl historieundervisningen som samhällskunskapen, och ingjuta känslan hos eleverna att de kan påverka och förändra sin egen tillvaro och omvärlden, säger Eva Lindahl.
– Det är förstås oerhört roligt och hedrande för De Geergymnasiet att en medarbetare föräras ett sådant förnämligt pris. Jag kan bara hålla med om motiveringen till att Eva får priset, hon är en mycket omtyckt och driven kollega och lärare som brinner för skolutveckling och att eleverna ska lyckas, säger Mattias Kempe Kreutz, rektor på De Geergymnasiet.
(Foto: Norrköpings kommun)
Fynden avslöjar Moa Martinsons hem
Numera vet vi exakt var Moa Martinson bodde som barn. Arkeologiska utredningar inför Ostlänken leder oss till en lerig tomt bredvid järnvägen med Marieborgs folkhögskola på andra sidan bron.
Läs artikeln:
Norrköpings Tidningar
Föredrag om Norrköpings kvartersnamn
Det första föredraget om Norrköpings kvartersnamn kommer att äga rum den 20 januari klockan 14 i Folksamsalen på Arbetets museum i kvarteret Laxholmen. Arrangör är Norrköpings Stadsmusei Vänner. Fri entré.
Välkomna!
Fornlämning bortgrävd vid bygget av Kardonbanan
Resterna av Ströja by på Malmölandet utanför Norrköping schaktades bort i samband med bygget av järnvägen Kardonbanan. Nu får Trafikverket kritik av länsstyrelsen för händelsen.
Läs artikeln:
SVT Nyheter Öst
Köp Norrköpings kvartersnamn
Boken Norrköpings kvartersnamn kom ut den 30 november. Köp den direkt från Klingsberg Förlag.
Historien om den kvinnliga frisyren
Historia finns i så mycket mer än slagfält, dokument som spikas upp på kyrkdörrar och vilka kungar och drottningar som lever när. Det är minst lika intressant att titta på de små detaljerna från historien, det ger oss en unik inblick i hur livet var och hur deras kultur såg ut. Därför tänkte vi titta lite på historiska frisyrer fram till 1900-talet i den västerländska kulturen.
Vikingatiden
Under Medeltiden kan man säga att vikingarna var de mest rena och “fräschaste” befolkningen i Europa. Det var deras sed att tvätta händer, fötter och ansikte varje dag. Man badade åtminstone en gång i veckan, tvättade gärna håret och höll det välkammat..Både män och kvinnor hade långt hår som de var stolta över, håren flätades och de använda pärlor och band för att dekorera sin frisyrer. Kvinnor var dock mer styrda och gifta kvinnor brukade sätta upp håret i tajta knutar eller använda hättor eller sjalar för att knyta upp håret.
1500-talet
Mittbenans tid, kan vi säga. Långt hår för kvinnor var fortfarande normen och de som gifte sig skulle gärna ha håret övertäckt. Senare under renässansen blev adeln mer frispråkig och smyckade gärna sina frisyrer med ädelstenar och diadem. Man försökte få mer volym i håret och det blev populärare att ha lockigt än rakt hår. På den här tiden hade man dock glömt allt som hette renlighet och sminkade hellre över smutsen än att tvätta sig då vattnet blivit otjänligt på de flesta platser.
1600-talet
Nu skulle volymen tas till sin spets med höga frisyrer. Precis som vi köper löshår från Poze Hair och andra salonger idag, köpte barockens kvinnor löshår för att få mer hår när de fina frisyrerna skulle skapas. Alternativt använde man sig av peruk men kvinnornas peruker var inte i närheten så ståtliga och välgjorda som männens. Peruker blev dyra mot slutet av 1600-talet och därmed mer en statussymbol än mode.
1700-talet
När vi snubblar in i rokokotiden hamnar vi i den mest överdrivna perioden. Först började kvinnorna att pudra håret och täckte det med en huva men allteftersom frisyrerna blev mer komplicerade, övergick man mer till peruker igen. Mot slutet av 1700-talet kunde en peruk vara 1 meter hög och välsmyckade. När hatten introducerades var det dock den som fick all utsmyckning och frisyrerna enklare.
1800-talet
Sist men inte minst kliver vi in i empirens tidsålder där romantik och realism brottas som århundradens tankesätt. Kraftiga lockar mitt på huvudet blev ett stort mode, gärna tillsammans med hårband eller blommor. Kvinnorna använde dekorativa kammar för att hålla uppe frisyren som bestod av tre delar: en knut baktill för volym och de två sidorna lockades och spändes fast med hårbandet.
Tre prinsar på riksdagen i Norrköping
”Man kan ej vara nöjdare än jag med Norrköping. Staden är glad, och man lever här förträffligt”. Kronprins Gustav var på strålande humör våren 1769.
Peter Kristenssons första stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om riksdagen i Norrköping 1769.
Här finns länkar till krönikorna.
(Alexander Roslin: ”Gustav III och hans bröder” (1771), Nationalmuseum)
Kulorna avslöjar stadens ryssförsvar
Pistolkulor och spritfabriker. Utgrävningarna i Inre hamnen ger rena Al Capone-vibbarna om man för ett ögonblick bortser från fyndens historiska värde. Men resterna av det gamla Kronobränneriet och spåren efter rysshärjningarna duger förstås gott ur ett arkeologiskt perspektiv.
Läs artikeln:
Norrköpings Tidningar
(Foto: Lotta Stenqvist/Arkeologerna)
300-årigt snus hittat i Norrköping
En liten snusdosa från 1700-talet hittades vid utgrävningen i Inre hamnen i Norrköping. Den gömde på en överraskning – 300 år gammalt snus.
– Det är ett ovanligt fynd, säger Karin Lindeblad på Arkeologerna.
Läs artikeln:
Nättidningen Svensk Historia
(Foto: Arkeologerna)
Unikt medeltida runfynd i Östra Eneby
Ett runt blyföremål med inristade runor låg gömt i åkern i Östra Eneby i Norrköping. Föremålet är unikt för Östergötland och hittades under de pågående utgrävningarna av prästgården.
Läs artikeln:
Nättidningen Svensk Historia
(Foto: Arkeologerna, SHMM)