Tennishallen uppfördes 1929 efter ritningar av Anders Möller, Norrköping. Byggherre var AB Norrköpings Tennishall som bildades samma år. Tennishallen förlades till den 1903 invigda Idrottsparken i stadens södra utkant. Hallen uppfördes invid tre befintliga utomhusbanor i parkens nordvästra del. Byggmästare var AB Armerad Betong, Anders Möller var en framgångsrik arkitekt med eget kontor i Norrköping från 1922. Merparten av hans verksamhet var inriktad på bostadshus varav flera uppfördes vid och i närheten av Södra Promenaden. Ritningarna till tennishallen följer de grundprinciper som 1928 presenterades av arkitekt Torben Grut, en av föregångsgestalterna inom det tidiga 1900-talets tennis- och idrottsbyggnader, i tidskriften Byggmästaren. Torben Grut hade även svarat för ritningarna till en av stadens idrottsbyggnader, Linghallen, uppförd 1925. Utifrån byggnadsnämndsprotokoll kan man utläsa att tennishallen ursprungligen var tänkt att ha putsade fasader. Detta visade sig dock olämpligt menade tennishallsbolaget då putsfasader lätt kunde skadas av fotbollar från den närliggande fotbollsplanen. En ansökan om att få putsen utbytt mot panel godkändes av byggnadsnämnden under förutsättning att fasaderna ströks med brandskyddssäker färg.

Tennishallen är byggd i en träkonstruktion där det halvcirkelformade taket bärs upp av limträbalkar s.k. Törebodatakstolar. Konstruktionen hade utvecklats i Tyskland och lanserades i Sverige på 1920-talet. Taket täcks idag av svart papp s.k. shingel, som ersätter den äldre takpappen. Lanterninen är övertäckt med korrugerad plåt. Fasaderna är klädda med svartbrun lasyrmålad locklistpanel. På östra långsidan är panelen utbytt. Entrén utgörs av klassicerande, marmoreringsmålad portal i trä med ett kolonnuppburet gavelfält. Målningen utförd 1997. Porten utgörs av en rödmålad, rombmönstrad pardörr i trä. Ovan porten finns en metallskylt med texten TENNISHALL, som flankeras av en armatur i form av två facklor med glaskupor. Trappan och nedre delen av kolonnerna har en beklädnad av skiffer, en ändring som gjordes 1997. Fönstersnickerierna är grönmålade. Mot öster finns en mindre, utbyggd ingång till vaktmästarbostaden. I fasaden syns öppningar, vädringsluckor, med grönmålade snickerier. Tillbyggnaden på södra kortsidan är uppförd av Idrottsparken 1934 och inrymmer toaletter. Tillbyggnaden ingår inte i Tennishallen.

Byggnaden har en planlösning med en hall och en bana och två läktare, tambur, entréhall i två våningar, två omklädningsrum, vaktmästarbostad, ett fristående rum (i sen tid använt som massagerum) och källare med tvättstuga, dusch och förråd. I tennishallen, tamburen och entréhallen har innerväggarna bevarat den ursprungliga mörkbruna, laserad fasspontpanelen. De två läktarna är placerade på den norra respektive södra kortsidan. De har bänkar i trä med numrerade sittplatser och läktarbarriär av stålnät respektive träpanel. Spår av äldre golvbehandling med den svartmålade träytan är bevarad under dagens golvyta. Till hallens ursprungliga inredning hör domarstol, nät och näthållare. Här finns också inredningsdetaljer som poängräknare, träfack för spelarnas egna tillhörigheter och skiva för kalkpuder. I tamburen finns biljettlucka och i entréhallen tidsbokningsskåpet. Omklädningsrummen och vaktmästarbostaden är moderniserade men har några äldre detaljer bevarade såsom klädskåp, klädkrokar och bänkar i damernas omklädningsrum.

Källa: Byggnadsminnesförklaring av Norrköpings Tennishall på del av fastigheten Såpkullen 1:2 littera A, f.d. stg 3081, Norrköpings kommun, Östergötlands län. 2006-11-16

(Foto: Sakletare/Wikimedia Commons Public domain)

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.