De äldsta gobelängvävnaderna tillverkades i det forntida Egypten och Orienten, och under den tidiga medeltiden började man väva tapeter i Europa. Det finns bevarade tapeter från 1100-talet i domkyrkan i Halberstadt i Tyskland. Gustav Vasa anlitade vävare från Flandern på 1540-talet och när Stockholms slott inreddes på 1700-talet kom franska vävare, som även lärde upp svenskar. Även den svenska allmogen hade vävda tapeter i vackra färger och konstnärliga mönster.

Tryckta papperstapeter introducerades omkring år 1480 i Frankrike och England för att ersätta för dyrbarare vävda tapeterna. Till en början imiterades gobelängerna, men snart utvecklades tapettryck till en självständig konstart. De äldsta bevarade papperstapeterna är från England på 1500-talet och är tryckta med träklichéer på ark. I Sverige påbörjades tapettillverkning under 1700-talet och ännu i dag trycks det fina tapeter i Sverige.

I början av 1800-talet lanserades panoramatapeter i Frankrike. Det var tryckta papperstapet med motiv – oftast stadsutsikter, exotiska landskap eller jaktscener – som täckte en hel vägg, ibland samtliga väggar i ett rum. Modet hade sin och sin glanstid under empiren och panoramatapeter exporterades i stor omfattning inte minst till Sverige. I Abborreberg finns ännu en exklusiv panoramatapet från Paris med motivet ”Vid Bosporens stränder”.

Med införandet av valstryck och med kunskapen att tillverka papper i långa banor kom massfabrikationen av tapeter igång. I Sverige inleddes tillverkningen av maskintryckta papperstapeter år 1848, men först på 1860-talet hade tapettryckmaskinen ha fått större spridning. Mönster anslöt till textilkonsten med blomstermotiv och kineserier under rokokon, ränder under nyklassicismen och enfärgade väggytor med breda, färgstarka bårder under empiren.

I förteckningen över hantverkare i Norrköping år 1717 finns inte någon tapetmakare. Det första privilegierade tapetmakeriet i staden verkar ha varit Anders Utterbergs från år 1743. Sedan följde flera, år 1757 fanns det två och år 1774 tillverkades tapeter och vaxduk till ett värde av 1 472 daler silvermynt i Norrköping.

År 1880 startades Norrköpings Tapetfabrik av Johan Alfred Hedenström (1855–1931). Den låg på Källvindsgatan 7 i kvarteret Kopparkypen i stadsdelen Berget. År 1888 kompletterades fabriken med en kemisk färgfabrik i samma fastighet. Där tillverkades de lackfärgerna, som till en början hade importerats.

För att företaget därtill skulle ha egen tillverkning av rullpapper köpte J. A. Hedenström år 1893 ett vattenfall vid Motala ströms utlopp i sjön Glan. Han anlade där Ljusfors Pappersbruk med tillhörande träsliperi och sulfitfabrik. Hedström var även riksdagsledamot för Liberala samlingspartiet i första kammaren 1916–1919.

Norrköpings Tapetfabrik blev snabbt den ledande tapetfabriken i landet. År 1896 uppgick tillverkningen till 3 450 000 rullar tapeter och bårder, viket var mer än samtliga övriga svenska fabrikers tillverkning. Tapeter exporterades till de flesta europeiska länder och även till Amerika.

J. A. Hedenström överlät år 1919 verksamheten till sönerna Alfred och Oscar Hedenström. Oscar Hedenström blev efter några år ensam ägare och drev Norrköpings Tapetfabrik till sin död år 1958. Han efterträddes av sin dotter Marianne Hernelius (född Hedenström) och i samband med övertagandet omvandlades firman till aktiebolag (Norrköpings Tapetfabrik AB).

Norrköpings andra tapettillverkare var Ljungqvist Tapetfabrik som grundades år 1904 av Anton Ljungqvist (1871–1928). Fabriken köptes redan år 1906 upp av Carl Engblad som drev Göteborgs Tapetfabrik, men tillverkningen fortsatte i Norrköping.

På 1930-talet fanns det 13 tapetfabriker med sammanlagt 350 arbetare i Sverige, och två av dem låg alltså i Norrköping.

År 1966 slogs Göteborgs Tapetfabrik samman med en annan tapettillverkare i Göteborg, Engblads Tapetfabrik, under det nya företagsnamnet AB Tapetinvest. Verksamheten flyttades efterhand till Norrköping. Tre år senare köpte Tapetinvest även Norrköpings Tapetfabrik och bytte namn till Engblad & Co Tapetfabrik AB.

Tillverkningen i Norrköpings Tapetfabrik lades ned år 1970 och Ljungqvist Tapetfabriks tillverkning upphörde år 1971.

Både konstnären och möbelarkitekten Erik Chambert (1902–1988) i Norrköping och arkitekten och formgivaren Josef Frank (1885–1967) ritade mönster till tapeter som tillverkades av Norrköpings Tapetfabrik. Franks ”Eldblomma”, ”Paradiset” och ”Vårklockor” kan fortfarande köpas i inredningsbutiken Svenskt Tenn i Stockholm.

I början av 1900-talet började man i Sverige reproducera gamla mönster, och särskilt populära har den gustavianska tidens mönster varit. Flera av de svenska tapettryckerierna hade provböcker med nytryck av historiska mönster och på 1960-talet lanserade Norrköpings Tapetfabrik ”Tapeter med tradition” med bland annat Drottningholmstapeterna ”Rokoko” och ”Gustavian” samt ”Gusumtapeten” och ”Ljusforstapeten”.