Tätorten Kimstad har vuxit fram ur den medeltida kyrkbyn med samma namn där det fanns kvarn och såg. Kimstad blev en järnvägsknut när Södra stambanan här förbands med Norra Östergötlands
Järnvägar.

Byn har gett namn åt såväl socknen som kyrkan och namnet Kimstad är känt sedan början av 1200-talet. Språkforskarna har inte med säkerhet kunnat fastställa namnets bakgrund. Enligt professor Lennart Moberg innehåller förledet möjligen ett nu försvunnet ord: kim (spricka, klyfta, ravin). Det skulle i så fall ha syftat på att Motala ström söder om Kimstad rinner genom en trång klyfta. Slutledet är det fornsvenska ordet stadher (ställe, plats). Enligt den folkliga förklaringen var namnet från början Kämpestad. Två prinsar, som var bröder och båda hette Erik, ska ha kämpat om kronan och stupat här, och ryttarfigurerna på kyrkans tak ska föreställa dessa prinsar.

Det första kända beslutet om vägnamnen i Kimstad togs av kommunalnämnden i Skärblacka 1965, men åtminstone Ringvägens namn är äldre än så och fanns som adress redan 1962 då Kimstad ännu hörde
till Norsholms kommun.

(Stationsområdet i Kimstad. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.