Hofgren bildades som säteri 1589 av Sven Jönsson Lillie genom byte av ett antal gårdar i Häradshammars socken. I samband med att Per Hummelhjelm med familj bosatte sig på Hofgren 1759 skedde en uppryckning av säteriet med många förbättringar. En bouppteckning från 1770 ger en bild av rummens funktion och vilka möbler som då fanns. I samband med en pantsättning av Hofgren gjordes en värdering 1789 och en karta upprättades över delar av ägorna.

I slutet av 1790-talet köpte Gerhard Wilhelm Leijonhielm Hofgren och bosatte sig där med sin hustru år 1800. De ägde Eds bruk och flera gårdar i dessa trakter. Hofgren ärvdes av Anna-Marias son i ett tidigare äktenskap Valter Ehrenpohl som bosatte sig på säteriet tillsammans med hustrun Maria Charlotta. De bodde där fram till 1819.

De närmsta åren därefter skedde flera ägarbyten. Här märks Carl Jacob Swartz på Jonsbergs säteri som också kom att äga Hofgren åren 1827-1874. Gården beboddes under den perioden av en rättare och pigor och drängar. Under 1880- och 1890-talen brukades Hofgren av arrendatorer. Från och med 1900-talets början har ägarna själva bebott gården. Nuvarande ägaren Rolf Lindahl är fjärde generation på Hofgren.

Enligt 1789 års karta flankerades mangårdsbyggnaden av två flyglar som inte finns bevarade idag och källarboden finns då markerad på sin nuvarande plats. De båda fyrkantsbodarna låg på andra sidan bäcken och finns inte med på kartan men blev sedan flyttade till sin nuvarande plats. Även om magasinet är byggt samma år som kartan gjordes så har det inte kommit med.

Mangården var 1789 avgränsad av ett staket med två portar. Trädgården låg sydväst om mangårdsbyggnaden och innehöll såväl blommor och nyttogrönsaker som fruktträd och bärbuskar samt drivhus av näver och torv.

Ladugården låg mer sydost om nuvarande ladugårds bebyggelse och var trelängad. Alla gårdens byggnader var rödfärgade redan 1789. Ladugården flyttas till sitt nuvarande läge någon gång mellan 1789 – 1866. Häradskartan från 1866-1877 visar ladugården i sitt nuvarande läge. Genom dendrokronologiska dateringen av timret i ladugården får man anta att man återanvände timret från den gamla ladugården i den nya anläggningen.

Planlösningen i den gamla mangårdsbyggningen är bevarad liksom flera kakelugnar, foder, lister och dörrar från byggtiden. De invändiga ytskikten från 1780-talet och fram till 1970 –talet finns kvar. Även planlösningen i den nuvarande mangårdsbyggningen är bevarad samt två vindsrum med en kakelugn och ursprungliga ytskikt. I tre av rummen finns gamla gårdshandlingar klistrade som pappersmakulatur på väggtimret som underlag för tapetuppsättning.

Genom hembygdsföreningens studier av gårdshandlingar och spår i byggnaderna kan man noggrant följa de förändringar som har skett av gårdens byggnader.

Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-04-17, Dnr 432-17836-07

 

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Boken Norrköpings kvartersnamn tar upp
samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.