Stadsdelen har fått sitt namn av Himmelstalunds gård på vars ägor den ligger. Himmelstalund blev säteri på 1600-talet och bland ägarna märks bland andra Reinerus Broocman, Anders Alreik och Emilie Piper på Löfstad. I början av 1930-talet köptes herrgården av Norrköpings stad.

Himmelstalunds mineralkälla upptäcktes 1708 av Norrköpingsläkaren Magnus Gabriel von Block och på 1730-talet byggdes en brunnssalong över källan. Vid 1700-talets slut och 1800-talets början samlades många gäster här för att dricka brunn. Brunnsområdet fick med sina dansbanor, kägelbanor, teaterföreställningar och fyrverkerier vid festliga tillfällen även stor betydelse för nöjeslivet i Norrköping. Brunnsdrickningen avvecklades på 1860-talet. Herrgården och brunnsmiljön är byggnadsminne sedan 1986.

Himmelstad nämndes första gången 1342. Förledet tros vara ett personnamn, Hemlef, Hemlek eller Hemle, och slutledet ”stadher” betyder ställe, plats. Att lägga till exempelvis ”lund” var ett vanligt sätt att förädla gårdsnamn.

Namnet har omväxlande stavats Himmelstadlund och Himmelstalund vilket lett till att stadsdelen och somliga gatunamn stavas på olika sätt. ”Inom stadsplaneområdet hava utlagts sju kvarter, avsedda att nyttjas för industriella ändamål”, skrev stadsfullmäktiges beredningsutskott 1942 och valde därför namn med anknytning till elektriska termer.