Klockaretorpet började byggas 1974. Det hade då börjat bli svårt att hyra ut lägenheter i områden med stora hyreshus och Norrköping hade en låg andel småhus. Därför projekterades Klockaretorpet för 2 400 markbostäder i täta radhusområden och man tog tillvara på erfarenheterna av Atriumområdet i Navestad. Eftersom kommunens folkmängd inte växte i lika snabb takt som väntat byggdes dock bara 1 700 av de planerade bostäderna och i mindre etapper under 13 års tid.

Klockaretorpet var till en början bara ett arbetsnamn från en fastighet i den centrala delen av området och det fastställdes som officiellt namn när Klockaretorpet blev en egen stadsdel 1974. Torpet finns omnämnt redan på 1700-talet och har sannolikt fått sitt namn av att klockaren i Borgs kyrka bodde där.

Redan 1970 skrevs en motion i stadsfullmäktige om att det saknades ”gator, platser eller parker med namn på personer, som gjort betydande insatser inom kommunalpolitiken, industrien, kulturen, stats- och frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen” i Norrköping.Enligt förslaget borde därför gatorna i någon av de nya stadsdelarna namnges ”efter framstående män och kvinnor från tidigare skeden i Norrköpings historia”. Den ende som pekades ut med namn i motionen var Textilarbetareförbundets tidigare ordförande Gustaf Janzén. Stadsingenjören ansåg att förslaget var mycket beaktansvärt och kunde ”berika floran av gatunamn och namn på allmänna platser i staden”. När de nya gatorna i Klockaretorpet namngavs 1974 fick således samtliga personnamn.

När det gäller kvarteren är namngruppen ”musikinstrument” helt dominerande i stadsdelen.

 

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Boken Norrköpings kvartersnamn tar upp
samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.