Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Brågårdsvägen
Den 27 november 1950 namngavs Brågårdsvägen i Jursla.
Vid vägen låg Brågård som var landsfiskal Oskar Napoleon Liljebäcks privatbostad. Brågården är numera namnet på en skola för autistiska barn här.
Sista kartongen!
Nu öppnar jag den sista kartongen (16 böcker). Ni som har tänkt att gatunamnsboken blir en utmärkt julklapp bör alltså skynda!
Grytstorget
Den 22 november 1995 namngavs Grytstorget i stadsdelen Berget.
Torget ligger vid en viktig plats i Norrköpings industrihistoria. Här fanns Gryts kvarn redan 1487 och stod kvar ännu 1719. I början av 1800-talet köpte Lars Johan Söderberg och Janne Arosenius kvarntomten och uppförde en modern yllefabrik här. Firman Söderberg & Arosenius blev snabbt Norrköpings största industri och Sveriges största ylletillverkare. Senare köpte Norrköpings Bomullsväfveri tomten för att bygga ett nytt spinneri och Tuppens stora fabriksbyggnad stod således klar 1861. I lokalerna finns sedan 1999 Norrköpings Science Park. Från Grytstorget utgår Norra Grytsgatan och i närheten finns Södra Grytsgatan.
Namnet Gryt sägs ha kommit av ett gryt – det vill säga stenkummel eller stenröse – som funnits här.
(Grytstorget till vänster om Gryts fabriksområde. Foto: Harri Blomberg/Wikimedia Commons)
Stjerneldsvägen
Den 14 november 1935 namngavs Stjerneldsvägen i Lindö.
Vägens namn vill erinra om ”en av de mer bekanta ägarne av Lindösäteriet excellensen N. A. Stjerneld”. Friherre Gustaf Nils Algernon Adolf Stierneld (1791–1868) ingick i kronprins Karl Johans kansli under kriget i Tyskland 1813–1814 och deltog i fredskongressen i Kiel. Han var därefter diplomat i Haag och London, och senare statsminister för utrikes ärendena (motsvarande dagens utrikesminister) 1838–1842 och 1848–1856. Han ägde godsen Händelö, Lindö och Västerbyholm.
(G. N. A. A. Stiernelds serafimersköld i Riddarholmskyrkan. Foto: Riddarholmskyrkan)
Vulkangatan
Vulkangatan i Butängen namngavs den 8 november 1928.
Gatan fick sitt namn till minne av AB Mekaniska Verkstaden Vulcan som bildades 1877. Verksamheten omfattade tillverkning av ångpannor, ångmaskiner, motorer, pumpar med mera. International Harvester från Chicago köpte 1905 Vulcans fastighet och öppnade där filial för tillverkning av skörde- och slåttermaskiner. Sedan verksamheten flyttats från Norrköping övertogs lokalerna av Noss AB som tillverkar produkter för cellulosa- och pappersindustrin.
(Mekaniska Verkstaden Vulcan, 1900. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Taborsbergsvägen
Den 7 november 1929 namngavs Taborsbergsvägen i Haga.
Taborsbergsvägen leder till Taborsbergs herrgård. Taborsberg med anor från 1700-talet var ”bebyggd för ståndspersoner” och räknades som herrgård. Släkten Gyllenkrook var gårdens sista adliga ägare och då bodde här de två ”fröknarna Gyllenkrook” från Regnaholm. På 1920-talet kom gården i stadens ägo och området styckades upp i tomter som bebyggdes – först den östra delen och sedan den västra – och kom att bli Taborsbergs villaområde. Herrgårdens huvudbyggnad användes som flerfamiljshus tills den 1969 köptes av Östra Eneby församling och blev Taborsbergskyrkan, invigd 1981. Kyrkan köptes senare av kommunen, avsakraliserades 2008 och är numera Taborsbergs förskola.
Namnet Taborsberg är bibliskt. Tabors berg i Galileen, Israel, anses ha varit platsen för ”Jesu förklaring” i Matteusevangeliet. Vägnamnet var hävdvunnet när områdets gator namnsattes 1929, men då hade enbart vägdelen norr om herrgården dagens sträckning. Söderut löpte vägen först i det som numera är Björkallén och sedan längs en nu överbyggd väg i sydostlig riktning mot Finspångsvägen. Även Björkallén, Gyllenkrooksvägen och Herrgårdsvägen har fått sina namn av Taborsberg.
(Taborsbergs herrgård. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Öppen salong
Den 3 november håller jag föredrag på Öppen salong på Norrköpings stadsbibliotek klockan 13.00.
Välkomna!
Föredrag i Söderköping
Den 2 november håller jag föredrag på Söderköpings stadsbibliotek i Stinsen klockan 18.30.
Välkomna!
Linbanevägen
Den 29 oktober 1970 namngavs Linbanevägen i Simonstorp. Den fick namn efter Rejmyre linbana.
Linbanan gick mellan Rejmyre och Simonstorp åren 1895–1930 och när den byggdes var det den längst i norra Europa (14,5 km). Den transporterade glas från glasbruket i Rejmyre till järnvägsstationen i Simonstorp och i andra riktningen transporterades råvaror till glasbruket. Linbanan användes också till att transportera timmer, virke och andra produkter till och från de sågar som fanns i området. Linbanan hade mellanstationer vid Bremyra och Lindalen.
(Framsidan på skrift utgiven av Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre)
Bjärbytorpsgatan
Den 27 oktober 1988 namngavs Bjärbytorpsgatan i Rambodal.
Området kallas Bjärbytorpet efter torpet Bjärbytorp. Byn Bjärby, sydost om Rambodal, är känd sedan 1399 då Sigge i Bjärby bodde här. Namnet skrevs ursprungligen Biærby med förledet ”biærgh” som är en gammal variant av berg och slutledet by i betydelsen gård. Byn ligger mellan två berg.
