Norrköpings historia

 

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Kvarteret Proppen

Kvarteret Proppen

Kvarteret Proppen i Ingelsta namngavs den 13 maj 1959.

Namngrupp ”elektriska termer”.

Vasaparken

Vasaparken

Vasaparken i Söderstaden namngavs den 12 maj 1921.

”Detta namn har ju dels en oomstridd god historisk klang och dels sitt berättigande särskildt för ifrågavarande stadsplaneområde, enär det står i intimt samband med de från samma tidsskede av Sveriges historia  härstammande benämningarne på två andra öppna platser inom området, nämligen Gustaf Adolfs plan och Kristinaplatsen”, konstateras i underlaget till stadsfullmäktiges beslut.

Där parken nu ligger fanns på 1800-talet handelsträdgården Fridtuna, grundad av trädgårdsmästaren Wilhelm Leykauf (1819–1882) som planterade de första träden i Norra Promenaden 1858 och där hade reservträd
på rot. Senare drev Gustavianska barnhemmet ett hem för föräldralösa flickor i mangårdsbyggnaden och från 1907 fanns där även ett stort kolonilottsområde.

Ryttarstigen

Ryttarstigen

Ryttarstigen i Krokek namngavs senast 1970.

Vägen kanske har fått sitt namn av den gamla ridvägen från Uttersbergs gård.

Kvarteret Stenhuset

Kvarteret Stenhuset

Kvarteret Stenhuset hör till 1729 års kvartersnamn.

Här låg Louis De Geers palats, Stenhuset, som uppfördes 1627–1646 i rött och gult tegel, och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Anläggningen omfattade också två flyglar, ekonomibyggnader, stall, vagnshus, fähus och en brukshandel samt en stor trädgård. Sedan De Geer byggt ett nytt palats i Stockholm övertogs Stenhuset av hans svärson och förtroendeman i Norrköping, Carl De Besche (1612–1681), och senare residerade Jacob Reenstierna (1625–1678), den nya ägaren till Mässingsbruket, här. Palatset eldhärjades 1711 och revs. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage.

Den välva källarvåningen från De Geers hus ingår i den nuvarande byggnaden som uppfördes 1784 av murmästaren Johan Fredric Fehmer

(Foto: Bengt Oberger/Wikimedias Commons CC BY-SA 3.0)

Daniels väg

Daniels väg

Daniels väg i Åby namngavs den 9 maj 1950.

Till minne av textilarbetaren John Danielsson (1890–1959) som bodde på Lindbyvägen där Daniels väg börjar. Socialdemokraten Danielsson var ordförande för kommunalfullmäktige i Kvillinge 1927–1946 och för kommunalnämnden 1928–1949. Han var därtill ordförande i fattigvårdsstyrelsen, landstingsman och ordförande för Textilarbetareförbundets i sektion i Torshag.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.