Norrköpings historia

 

Historiska kartor berättar om Saltängen

Det är intressant att studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de grundstenarna vi...

läs mer

De gräver efter uthus och odlingar

Nu är utgrävningarna i kvarteret Mässingen, intill Resecentrum, igång. Takten ökar de kommande dagarna när fler arkeologer anländer till platsen och sätter spaden i jorden. Stadsgårdar från 1600-talet finns bland de förväntade fynden. Norrköpings Tidningar...

läs mer

Nu gräver vi i Norrköpings 1600- och 1700-tal

Under perioden 18 augusti till 3 oktober pågår en undersökning av 1600- och 1700-talslämningar i Norrköping. Det är ett ca 3.500 kvadratmeter stort område i kvarteret Mässingen, Rodgagatans västra del och Sveaparkens södra del som ska undersökas. Undersökningarna är...

läs mer

Ny rondell nära avrättningsplats

Den nya rondellen, som byggs i korsningen Skarphagsleden - Albrektsvägen, riskerar att anläggas, där avrättades kroppar begravdes förr. Folkbladet 2014-08-13

läs mer

Den svenska slavhandelns fader

Konstnären Carl Johan De Geer förbereder en utställning om sin anfader Louis De Geer, den svenska industrins och slavhandelns fader, som han kan tänka sig i en större version visas i Norrköping framöver. Och det kan vara dags för Norrköping att uppdatera sin bild av...

läs mer

Kvarteret Tunnan

Kvarteret Tunnan

Kvarteret Tunnan i Östantill var namngivet 1728.

”För kvadraten Tunnans namn är nog den där boende mätareåldermannen Hendrick ansvarig”, ansåg Arthur Nordén. Mätare var anställda av staden för att verkställa officiella mätningar av varor som skulle föras in eller säljas där.

(Repslagaregatan vid kvarteret Tunnan år 1953. Foto: Malmgren. Ur Östergötlands museums samlingar)

Orangerigatan

Orangerigatan

Orangerigatan fick förmodligen sitt namn av att den löper genom det som var trädgården vid Louis De Geers palats, ”Stenhuset”, som uppfördes åren 1627–1646 och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Huset eldhärjades 1711. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage. Gatan finns med på 1848 års karta för första gången.

Strömbackastigen

Strömbackastigen

Strömbackastigen i Skärblacka namngavs senast 1970.

Strömbacka var på 1880- och 1890-talet i backstuga på Högstads Södergårds ägor och senare en avstyckad fastighet i Skärblacka samhälle (ännu 1960).

Dragsgatan

Dragsgatan

Dragsgatan löpte vid Drags fabriker. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954.

Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen. Dragsgatan finns med första gången på 1848 års karta. 1769 hette nuvarande Plankgatan Dragsgatan.

Järnbrogatan

Järnbrogatan

Gatan löpte från Gamla torget till Järnbron (nuvarande Gamlebro). Namnet Järnbrogatan finns på en karta från 1848.

En bro på platsen omnämns redan på 1330-talet. Järnbron byggdes av gjutjärn 1830–1832. Drygt 100 år senare – vid jultid 1938 – invigdes den nuvarande, bredare bron konstruerad av cement.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.