Norrköpings historia
Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia
”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”
Peter Kristenssons skriver i Folkbladet om Tyska torgets historia.
Norrköping under Gustav Vasas tid
”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.
S:t Johannes – från medeltidskyrka till hörsal
”Ett okänt antal kyrkor har avlöst varandra på höjden ovanför Gamla torget i Norrköping. Den sista byggdes om till Hörsalen för 110 år sedan.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings äldsta kyrka.
När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare
”Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges och Norrköpings utsatta läge 1743–1744.
Norrköping Basketförening pryder kaktusplanteringen 2023
I sommar blir det Norrköping Basketförening som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Föreningen hyllas för sina 60 verksamma år för Norrköpingsborna, och för sin betydelse som besöksmål i Norrköping.
Kvarteret Pricken
Kvarteret Pricken på Händelö namngavs den 9 april 1973.
Namngrupp ”sjömärken”. En prick är ett förankrat eller bottenfast sjömärke.
Kvarteret Hästen
Kvarteret Hästen stakades ut när när staden expanderade åt sydost och namnet är belagt första gången 1876.
Grannkvarteren fick vid samma tillfälle fågel- och trädnamn, och motivet bakom namnet Hästen är oklart. Kanske kan det kopplas till att de nya kvarteren i sydöstra delen av staden stakades ut i Stohagsgärdet.
(Gustaf Adolfsskolan i kvarteret Hästen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Sköldvägen
Sköldvägen i Åby namngavs den 7 april 1967.
Namnen Sköldvägen, Printzvägen och Sköldstigen valdes för att hedra familjen Printzsköld som ägde Krusenhofs herrgård 1912–2007. Den förvärvades av tidigare landshövdingen, sedermera riksmarskalken, Otto Printzsköld (1846–1930).
Se även Krusenhofsvägen.
Dagsbergsvägen
Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.
Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.
(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons CC 3.0)
Stortorget
Stortorget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.
(Vykort, okänt år)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Trädgårdsskötsel – skolämne för fattigbarnen i stenstaden
Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i...
Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram
Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp...
När österpojkarna tränade bandy på Rossängarna i seklets början
IFK:s B-lag i bandy av år 1908. Från vänster Jonsson, ”Abbe” Ljungström, Olle Eliasson, Gustaf Pettersson, Herbert Engström, Einar Dusén, Edvin Hagström, Artur Björklund, Knut Rundqvist och Ivar Bergholtz. Einar Dusén, ”Gåsa”, minns Stig Wickström mycket väl från...
Från folkskolans äldsta tider
Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846. I den ljusa byggnaden i...
En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren
I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,...
Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt
Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar...
Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården
Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen...
Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat
Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns...
