Norrköpings historia

 

Nyheter

Öppet hus på Norrköpings stadsarkiv

På stadsarkivet i Norrköping finns upp emot 10 000 hyllmeter handlingar, kartor, ritningar och fotografier. Här kan man hitta originaldokument ifrån 1384 och ända fram till nutid. Från sin plats i Rådhuset mitt i Norrköping bevarar stadsarkivet källor till historien och bygger broar till framtiden.

– Det är en förutsättning för demokratin att allmänheten har rätt till insyn och därför fri tillgång till offentliga handlingar, säger stadsarkivarien Pernilla Matsson och fortsätter:

– I detta tidevarv där påhittade nyheter har blivit ett begrepp, och riktad information sköljer över oss, har stadsarkivet en än viktigare uppgift med att bevara och vårda källorna för den som vill ta del av sanningen som den var.

Den 11 november är det Arkivens dag och i år är det nationella temat ”Synd och skam”. I samband med det har personalen på Norrköpings stadsarkiv tagit fram en utställning som gör nedslag i arkiven från spinnhus, kurhus, fattigvård och sinnessjukvård i Norrköping från 1700-talet och framåt.

Det blir även visning av film från 1950-talets Åby och textilföretaget AB Freese & Bruno.

Hällristarnas hem grävs ut i Pryssgården

I Pryssgården i Norrköping undersöker Arkeologerna ett stort område med lämningar efter gårdar från bronsålder och äldre järnålder. Människorna som bodde på boplatsen var de som gjorde de berömda hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

(Foto: Arkeologerna)

Dystra besked om Femöresbron

Det verkar ganska osannolikt att det blir någon provisorisk bro som ersättning för den avstängda Femöresbron. En renovering verkar inte heller särskilt trolig längre.

Läs artiklen:
Norrköping Tidningar

(Foto: Norrköpings kommun)

Norrköpings kommun ger bort Klockaretorpet

I Klockaretorpet står i dag ett torp som har ett kulturhistoriskt värde eftersom det har gett namn till just stadsdelen Klockaretorpet. I augusti är det byggstart för nya bostäder på området där torpet står idag, vilket innebär att torpet måste flyttas och kommunen ger nu bort torpet mot att det flyttas.

– Vi har sett över olika alternativ där kommunen själva flyttar och fortsätter använda torpet, men vi har nu kommit fram till att det bästa alternativet är att skänka bort torpet är. Om det skulle visa sig att ingen anmäler intresse för torpet kommer det att rivas, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Byggnaden Klockaretorpet, Folkborgsvägen 22, är ett rödfärgat torp på cirka 76 kvm. Det är byggt med liggande timmerstockar och sadeltak. Torpet står idag på en gjuten platta och har modern standard invändigt.

– Att torpet står på en gjuten platta gör att det är relativt enkelt att flytta det. Faktum är att torpet har flyttas en gång tidigare till den plats som det står på idag, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Det är först till kvarn som gäller, vilket innebär att den som anmäler sitt intresse först och uppfyller villkoren får torpet. Villkoren är att den som får torpet själv står för planering och kostnad av flytt samt att flytt av torpet sker det senast den 26 juli 2017.

Sida 3 av 2312345...1020...Sista »

Dagens gatunamn

Sliparegatan

Den 22 september 2009 namngavs Sliparegatan i Hageby.

Namnet hämtades – liksom de flesta gatunamnen i stadsdelen – ur namngruppen “byggnadsarbetare”.

Holmbrogränden

Den 19 september 1935 namngavs Holmbrogränden i Nordantill.

Gränden hade 1935 inget officiellt namn, men i beslutet om namngivning konstaterades att ”på en gammal karta från år 1826 kallas gränden för Holmbro-Gränden och bron, som går över till Holmens bruk, för Holm-Bron”. Däremellan hade gränden kallats Laxholmsgränden efter Laxholmsbron som byggdes 1877.

(Slutet av Holmbrogränd och Holmbron 1920. Foto: Karl Ludvig Lindelöw. Ur Norrköpings stadsarkivs fotosamling)

Bryggaregatan

Den 18 september 1958 fick Bryggaregatan i Gamla staden och Söderstaden sitt nuvarande namn.

Gatan anses ha fått sitt namn efter bryggaren och riksdagsmannen Georg Langhammar som ägde tomter i kvarteret Höjden och på 1750-talet startade bryggeri här. På 1769 års karta hette gatan Södra Bryggaregränden och från slutet av 1800-talet Södra Bryggaregatan.

Bockängen

Den 16 september 1954 namngavs Bockängen i Söderstaden.

Något motiv till namnvalet lämnades inte. Sannolikt är den lilla parkens namn inspirerat av den intilliggande Getängen vid Högre allmänna läroverket (i dag De Geergymnasiet). Läroverkspojkarna kallades getter till skillnad från folkskolans pojkar som kallades kalvar.

Andersbovägen

Andersbovägen i Krokek nämns första gången 1970.

Vägen leder till torpet Andersbo som omtalas första gången 1821. I en kartbeskrivning från 1847 betecknas Andersbo som ”olovlig intaga” på Lösings häradsallmänning, det vill säga någon hade utan tillstånd brutit mark och bosatt sig på häradets gemensamma mark.

Sida 3 av 11212345...102030...Sista »

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina

Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....

läs mer

Marknadsdag på Tyska torget 1895

Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...

läs mer

50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg

En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...

läs mer

Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ

Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...

läs mer

Livet i ett borgarhem

I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...

läs mer

Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång

Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...

läs mer

1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg

Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....

läs mer

En färgstark 1800-talskvinna

Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co. Byggnaden...

läs mer
Sida 3 av 3123

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.