Norrköpings historia
En park att tillbringa vilodagen i
Sedan 1895 har Norrköpingsborna kunna vila och roa sig i Folkparken. För idén och pengarna stod den tidens starke man i staden: grosshandlare John Philipson.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings största park.
300-årsminnet av rysshärjningarna högtidlighålls
Den 30 juli är det 300 år sedan rysshärjningarna i Norrköping. Det uppmärksammar föreningen Stenbocks Karoliner och Norrköpings stadsmuseum med en minnesceremoni på Tyska torget.
App med hällristningarna i Himmelstalund
Norrköpings stadsmuseum lanserar en ny guideapp kring hällristningsområdet Himmelstalund. Appen är kostnadsfri och tanken är att den ska ge fler möjligheten att få en guidning av området på olika språk.
300 år sedan ryssen kom hit
I juli 1719 bedrev Ryssland terrorkrigföring längs den svenska ostkusten. Den 30 juli nådde den ryska flottan Norrköping som plundrades och brändes ned till grunden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Rysshärjningarna 1719.
Norrköpingsskolor under ett halvt årtusende
I Norrköping har skolelever tagit examen och gått på sommarlov i många skolbyggnader och skiftande skolformer åtminstone sedan Gustav Vasas dagar.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings skolor genom historien.
Folkborgsvägen
Folkborgsvägen i Klockaretorpet namngavs den 16 december 1965.
Gatan leder till Folkborgen i Folkets park. Norrköpings Folkets park invigdes 1901 men saknade en året runt-lokal tills Folkborgen invigdes i december 1942. Premiärartist var den kända chilenska sångerskan Rosita Serrano. Folkborgen är ”ett gott svenskt namn med lokal anknytning och icke utan aktuell anknytning till vår beredskap. Det skulle vidare täcka det begrepp som vår demokratiska Folkets Parkrörelse representerar”, motiverade styrelsen för Folkets park valet av namn. Folkborgen totalförstördes i en brand 2002, men byggdes upp och återinvigdes 2005.
Reenstiernagatan
Reenstiernagatan i Enebymo namngavs den 15 december 1955.
Gatan är döpt efter Jacob Reenstierna (cirka 1625–1678) som ägde och bodde i Eneby Pryssgård genom vars ägor gatan löper. Jacob Reenstierna föddes i Westfalen och var bruksägare, industriman, grosshandlare och skeppsredare. Han kom till Sverige 1647 och köpte 1666 Norrköpings mässingsbruk. I Norrköping drev han även saxsmideri och en klädesfabrik. Han hette Jacob Momma innan han adlades 1669 och var en av donatorerna då Tyska kyrkan byggdes och han begravdes även där.
Handelsrondellen
Handelsrondellen i Hageby namngavs den 14 december 2010.
Rondellen ligger vid en av infarterna till köpcentrumet i Hageby.
Katrinebergsvägen
Katrinebergsvägen i Ljunga namngavs den 13 december 1971.
Katrineberg var på 1880-talet ett torp på Ljunga bys mark. Västra Vikbolandets kommun köpte 1956 Katrineberg och uppförde här en industrifastighet. Vägen namngavs på begäran av styrelsen för Vikbolandets kommunala industristiftelse.
En rad torp och backstugor runt Ljunga innehåller personnamn och de har förmodligen uppkallats efter den förste innehavaren eller bytt namn när någon annan tagit över.
Kvarteret Knäppingsborg
Knäppingsborg hör till stadens äldsta kvartersnamn från 1728.
Knäppingsborg är en mycket gammal beteckning på bergpartiet vid Strömmens förträngning. Enligt legenden hade en dansk viking vid namn Knäpp intagit klippan vid de sju landsvägarnas passage över Strömmen och där byggt en borg. Arthur Nordén ansåg att holmens namn, Knäppingen, ursprungligen betydde ”den lilla knappen” eller ”det lilla runda berget”. I kvarteret hade släkten Swartz tobaksfabrik, kvarn och residens.
(Litografi ur boken ”Sveriges industriella etablissementer”, Stockholm 1870–1872)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.