Norrköpings historia

Carl Johans park – från torg till kaktusplantering

2020-04-14

Carl Johans park har en lång historia – men platsen har under större delen av tiden varit ett salutorg kallat Nystadstorget, Saltängstorget och slutligen Carl Johans torg.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Carl Johans park.

läs mer

Lundbergs köper Forstéenska gården

2020-04-01

Efter att ha varit till salu en tid är det nu klart vem som blir ny ägare till Forstéenska gården på Kvarngatan. Det är Lundbergs Fastigheter som köper det gamla trähuset av Norrköpings kommun.

– Vi är mycket glada och stolta över möjligheten att få äga och förvalta det här charmiga röda lilla huset och all den historia det bär på, säger Johan Ladenberg, vice vd på Lundbergs Fastigheter.

Huset är från början byggt av Holmen som en tjänstebostad och många var nyfikna på det gamla huset från 1750-talet.

Läs artikeln: SVT Kultur

läs mer

Gull-Olle – en norsk vikingahövding

2020-03-16

År 1030 stupade Olav Haraldsson i sitt försök att återta kungamakten i Norge. Nästan tusen år senare finns han både i Norrköpings kommuns vapen och som förgylld staty i toppen av stadens rådhus.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sankt Olof.

läs mer

Ett av Norrköpings äldsta hus till salu

2020-03-12

Ett av Norrköpings äldsta hus är nu till försäljning. Men den nya ägaren får absolut inte riva Forstéenska huset på Kvarngatan.

Läs artikeln: Norrköpings Tidningar

läs mer

Maria Jönsson ny chef för stadsmuseet

2020-03-11

Maria Jönsson blir ny chef för Norrköpings stadsmuseum. Hon tillträder tjänsten den 23 mars. Jönsson kommer närmast från Vadstena kommun där hon jobbat som kultur- och fritidschef samt kulturstrateg.

läs mer

Kvarteret Staren

Kvarteret Staren i Östantill namngavs senast 1876.

Namngrupp ”fåglar”.

(Prästgatan med kvarteret Staren till höger. Vykort ur Östergötlands museums samlingar)

Humpgatan

Humpgatan anlades senast 1876 mellan humparna som låg mellan Linköpingsvägen och Strömmen. En hump var ett stycke jord som låg avskilt från skifteslagets eller gårdens huvudsakliga mark.

Femöresbron

Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.

”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.

År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.

Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.

(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)