Norrköpings historia

 

Nyheter

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Dagens namn

Kungsgatan

Den 18 september 1958 namngavs Kungsgatan i Nordantill och Berget.

Kungsgatan var huvudgatan i stadsdelen Nordantill och namnet var en pendang till huvudgatan på andra sidan Strömmen, Drottninggatan. Den kallades ”stora gatan på norr” på 1650-talet och Kungsgatan på 1769 års karta. Den har även kallats Norr Storgata och Stora Stockholmsgatan. Senast 1848 delades den i Norra Kungsgatan (norr om Bergsbron) och Västra Kungsgatan (söder om Bergsbron). Kring förra sekelskiftet förlängdes gatan från korsningen med S:t Persgatan och den nya delen fick namnet Sydvästra Kungsgatan. Sedan 1958 heter hela gatusträckningen återigen Kungsgatan.

Slottsgatan

Gatan löpte i riktning mot Johannisborgs slott. Det befästa slottet började uppföras i början av 1610-talet som residens för hertig Johan av Östergötland (1589–1618) och stod färdigt 1639. Slottet ritades av Hans Fleming och bestod av två stycken trevåningsbyggnader med flyglar omgivna av vallar och vallgravar som bildade en femuddig stjärna. Johannisborg brändes ner av ryssarna 1719 och revs sedan. Enligt Arthur Nordén hörde Slottsgatan till de namn som fanns redan före 1769.

Sveaplatsen

Den 12 september 2012 namngavs Sveaplatsen i Saltängen.

Sveaplatsen hette från början Sveaparken, men genom en ny detaljplan ändrades parkytan till torg och byggtomter. För att behålla kopplingen till den tidigare parken valdes namnet Sveaplatsen. Sveaparken hade fått sitt namn 1999. På 1879 års karta utgjorde Sveaparken, tillsammans med Götaparken och norra delen av Carl Johans park, tillsammans Stadsparken.

S:t Persgatan

Den 18 september 1958 återfick S:t Persgatan sitt gamla namn.

S:t Persgatan hör till stadsplanens namnmysterier. Arthur Nordén såg namnet som en förvrängning av Sandbergsgatan, det vill säga gatan över Sandberget, som 1417 omtalas vid Dalskvarnen. Lokalhistorikern Edward Ringborg fann denna förklaring långsökt och argumenterade i stället för att S:t Persgatan valts som en motsvarighet till Linköpings S:t Larsgatan – på var sin sida om landsvägen mellan städerna. En tredje teori är att eftersom gatan leder mot Linköping har den fått sitt namn efter domkyrkans skyddshelgon S:t Per.

Gatan drogs fram på 1660-talet och kallades omväxlande Västra Tullportsgatan (eftersom den ledde till västra tullporten), Västerlånggatan, Stora Sträckgatan, Stora Bergsgatan och S:t Pedersgatan. På 1769 års karta hade den namnet S:t Persgatan, men den kom från 1870-talet att få tillägg till namnet: Västra S:t Persgatan, medan en nybyggd fortsättning kallades Södra S:t Persgatan. Hela gatan heter sedan 1958 återigen bara S:t Persgatan.

Västgötegatan

Västgötegatans sträckning kan vara äldre än Norrköpings reglerade stadsplan – kanske har vi att göra med delar av en ursprungligen medeltida gata. Namnets bakgrund är höljt i dunkel och Norrköpingsforskarna har dragit olika slutsatser.

Arthur Nordén hävdade att gatunamnet syftar på att den ledde till Västergötland via landsvägen norr om Vättern. Edward Ringborg ansåg att namnet förmodligen är ett minne från skråtiden och att utsocknes – västgötska ”knallar” – här fick ha bodar för försäljning av sina alster. Han påpekade också att landsvägen utanför staden aldrig kallats Västgötavägen, utan Risingevägen och Enebyvägen.

Namnet Västgötagatan är belagt första gången 1769.

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

 

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Boken Norrköpings kvartersnamn tar upp
samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.