Norrköpings historia
Kvartersnamnen är en spegel av 1700-talets Norrköping
När Norrköping återuppbyggdes efter den ryska attacken 1719 namngavs stadens alla kvarter. Kvartersnamnen har sedan dess fungerat både som adresser och fastighetsbeteckningar.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kvartersnamn.
Stadens nya stadsarkiv kan hamna i Skulpturparken
Norrköping ska få ett nytt stadsarkiv för 100 miljoner. Och det kan komma att byggas i Konstmuseets skulpturpark. I dag har stadsarkivet lokaler i Rådhusets källare och även på andra platser i staden. Men depåerna är fulla och behovet av mer utrymme stort.
Läs artikeln i Norrköpings Tidningar
När Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping
Mitt under andra världskriget anlades Bråvalla flygflottilj utanför Norrköping. F 13 var sedan en viktig del av Försvarsmakten och Norrköping under 51 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om F 13.
Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården
Kommunen föreslår att Skolmuseet i Oskarsskolan ska flytta till Hemgården. Där erbjuds de en yta på 80 kvadratmeter – i dag har museet sina samlingar på 350 kvadratmeter.
Läs artikeln i Folkbladet
Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer
Äntligen har Norrköping en ny stadsantikvarie. Hon heter Ellen Holtermann Wiig, är norska i grunden, och gillar 50-talsmiljöer. Tjänsten som stadsantikvarie i Norrköping varit ett drömjobb för henne i tio års tid. I mitten av augusti började hon på sin nya tjänst, efter att närmast arbetat sju år som byggnadsantikvarie vid Västmanlands läns museum.
Läs intervjun i Folkbladet
(Foto: Fredrik Schlyter)
Kedjevägen
Kedjevägen i Skärblacka namngavs den 20 februari 1963.
Namnet valdes eftersom vägen går ”inom byggnadsområdet för kedjehus”.
Kvarteret Hantverkaren
Kvarteret Hantverkaren i Oxelbergen namngavs den 19 februari 1946.
Kvarteret var ”avsett för uppförandet av ett eller flera ´Hantverkens hus´.”
(Kvarteret Hantverkaren vid Stohagsgatan år 2016)
Kvarteret Industrien
Kvarteret Industrien i Risängen namngavs den 18 februari 1915.
År 1915 antogs stadsplanen för det nya östra handels- och industriområdet, och kvartersnamnen valdes med tanke på att området skulle ”tjäna till tomter åt industrien och handeln”.
(Bygget av Risängsverken på Exportgatan i kvarteret Industrien. Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Prästgatan
Prästgatan, som hör till 1769 års gator, fick sitt namn av S:t Olai prästgård i sydvästra hörnet av korsningen Prästgatan – Drottninggatan. Prästgårdstomten hade i århundraden tillhört S:t Johannes kyrka som låg bredvid, men den överfördes senare till stadsförsamlingen och under den senare delen av 1700-talet uppfördes en ny prästgårdsbyggnad. I december 1961 flyttade prästerna och personalen ut från prästgården som var en av de första byggnaderna som revs i kvarteret Spiran. I dess ställe byggdes ett bankpalats.
(Prästgatan österut från Gamla Rådstugugatan med prästgården på höger sidan ovanför backen och Hörsalsparken till vänster utanför bilden)
Gamla torget
Gamla torget är stadens äldsta torg. Namnet är belagt tidigast 1728, men torget har medeltida anor. Här tros marknadsplatsen i Norrköping ha uppstått och här låg den första kyrkan, S:t Johannes (där Hörsalen nu ligger). Även det äldsta kända rådhuset (i kvarteret Gamla Rådstugan norr om torget) och den första bron över Strömmen (Gamlebro) låg här. När kung Karl Knutsson förnyade Albrekt av Mecklenburgs privilegiebrev gav han borgarna rätt till torgdag på onsdagar. Kung Kristoffer meddelande två år senare att en årlig marknad ska få hållas på Pauli omvändelsedag (den 25 januari).
(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
