Norrköpings historia
Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping
På flera håll i världen välts nu statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.
– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.
Läs artikeln: SVT Kultur
Kungliga besök i Norrköping
I juni 1984 deltog kungaparet i Norrköpings 600-årsjubileum. Det firades med anledning av kung Albrekts privilegiebrev 1384. Däremellan har en lång rad kungligheter gästat staden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kungliga besök i Norrköping.
Arbetets museum öppnar igen 16 juni
Den 16 juni öppnar Arbetets museum för besökare igen. Museet har anpassat verksamheten för att kunna ta emot besökarna på ett tryggt sätt, utan vernissager eller andra folktäta evenemang. På grund av coronapandemin har Arbetets museum hållit tillfälligt stängt för allmänheten i två månader.
Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet
Utgrävningen i Ströja utanför Norrköping bjuder på nya storslagna fynd från vendeltid under yngre järnåldern. Spår av en hallbyggnad visar att Ströja varit en unik centralplats och det har även gjorts fynd av rituella föremål och exklusiva spännen.
Läs artikeln: P4 Östergötland
Bruno Mathssons skolpaviljong ska bort
Bruno Mathssons unika skolpaviljong vid Oskarsskolan ska bort. Kommunens fastighetsbolag Norrevo hoppas kunna hitta en intressent som vill flytta och återbruka paviljongen – men det är bråttom.
Kvarteret Krukan
Kvarteret Krukan i Nordantill var namngivet 1729.
Tomt nummer 8 i kvarteret ägdes 1728 av krukmakaren Michael Hensell.
(Bredgatan 10 i kvarteret Krukan år 1897. Okänd fotograf. Ur fotosamlingen Gamle Swartzens minnen i Norrköpings stadsarkiv)
Kvarteret Pukan
Kvarteret Pukan i Klockaretorpet namngavs den 5 maj 2009.
Namngrupp ”musikinstrument”.
Skepparegatan
Skepparegatan i Östantill är känd första gången 1769 och har fått sitt efter de många skeppare som på 1760-talet bodde vid gatan: Eneholm, Grievahn, Håkan Cullin, Adrian Freij, Joh. Wendt, Johan Utter, Abraham Sundberg, Simeon Fröberg, Pet. Johansson, Hans Schytt med flera.
Kvarteret Torget
Kvarteret Torget i Gamla staden var namngivet 1728.
Namngivet efter läget vid Tyska torget, som i sin tur fått sitt namn från Tyska kyrkan (nuvarande Hedvigs kyrka). Under 1600-talet ökade antalet borgare med tyskt ursprung kraftigt i Norrköping och 1660 gav exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping.
(Tyska torget med kvarteret Torget i bakgrunden. Vykort. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Stationsvägen
Stationsvägen i Skärblacka fick sitt namn senast 1941.
Vägen leder till Skärblacka järnvägsstation som från 1885 var station vid Finspång–Norsholms Järnväg vilken senare kom att uppgå i Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag och banan Norrköping–Örebro. År 1950 övertogs dessa smalspåriga sträckor av Statens Järnvägar och 1970 upphörde persontrafiken till och från Skärblacka.
(Skärblacka järnvägsstation omkring 1955. Okänd fotograf. Ur Järnvägsmuseets samlingar)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
