Norrköpings historia
Nyheter
Norrköpings rådhus blev ständigt för små
Rådhusen har genom historien varit städernas viktigaste maktcentrum. I Norrköping har det funnits en rad rådhusbyggnader – både vid Gamla torget och vid Tyska torget.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings alla rådhus.
Designkungens unika byggnad kan rivas
Den må inte se mycket ut för världen. Men Mathssonska paviljongen är arkitektoniskt unik. Nu hotas dock Bruno Mathssons skolbyggnad av rivning.
Läs artikeln: Norrköpings Tidningar
Stadsantikvarien lämnar sin tjänst
Norrköpings kommun söker en ny stadsantikvarie sedan Hanna Domfors sagt upp sig efter sex år på posten. Själv blir hon konsult.
Läs artikeln: Norrköpings Tidningar
När kungaparet kröntes i Norrköping
År 1800 var allas blickar riktade mot Norrköping. Inte nog med att riksdagen återigen sammanträdde i staden – den 3 april kröntes kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika i S:t Olai kyrka.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om den kungliga kröningen i Norrköping år 1800.
På is och snö i Norrköping för hundra år sedan
Människor har i alla tider lekt och tävlat på is och snö. Under slutet av 1800-talet började idrotten organiseras och en rad föreningar bildades i Norrköping.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om vinteridrott i Norrköping för hundra år sedan.
Dagens namn
Kvarteret Ankarstocken
Kvarteret Ankarstocken i Gamla staden var namngivet 1728.
En ankarstock är dels en trä- eller järnstock på ett ankare, dels ett avlångt, fyrkantigt bröd av syrad deg. På 1720-talet ägde stockmakaren Johan Dreyer och bagaren Anders Frömans änka tomter i kvarteret, och lokalhistorikerna Arthur Nordén och Edward Ringborg valde varsin förklaring till kvartersnamnet: ”till stockmakaren Johan Dreyer står hans kvadrat, Ankarstocken i skuld för sitt namn”, slår Nordén fast. ”Måhända härledes namnet av ’ankarstockar’ som hon må bakat”, skriver Ringborg.
(Parkeringshuset Ankaret vid Repslagaregatan i kvarteret Ankarstocken år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Höjden
Kvarteret Höjden i Gamla staden är ett av 1728 års kvartersnamn.
Namngivet efter läget ovanför det samtidigt namngivna grannkvarteret Djupet.
(Kvarteret Höjden vid S:t Persgatan år 1939. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Oskarsrovägen
Oskarsrovägen i Skärblacka omtalas första gången 1970.
Oskarsro var ursprungligen ett soldattorp och strax väster om Kullerstads by och kallades då Knekttorpet. År 1906 friköptes torpet av pappersbruksarbetaren Oskar Wallqwist (1873–1961) som döpte det till Oskarsro. Han var med och bildade Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Skärblacka och var även aktiv i arbetarekommunen.
Oskarsrovägen var från början en del av landsvägen mellan Skärblacka och Kullerstad.
Kvarteret Kopparkypen
När kvarteret Kopparkypen namngavs (senast 1729) låg här kopparslagaren Jöns Fahlbergs gård. En kyp är ett större kärl eller kittel, exempelvis ett färgkar eller ett formkar för papperstillverkning.
(S:t Persgatan vid kvarteret Kopparkypen. Ur Wilhelm Wibergs samling, Norrköpings stadsmuseum)
Stockholmsvägen
Stockholmsvägen genom Marielund, Haga och Ingelsta har haft detta namn sedan åtminstone 1848.
”För Stockholmsvägen föreslås bibehållandet av detta namn”, skrevs i beslutet om namnsättning av gatorna i Norrköpings norra förstäder 1928. Den här landsvägen ut ur staden kallades ”Stockholms- och Bergslagsvägen” på 1719 års karta och ”Nyköpings- och Stockholmsvägen” 1741. Vägdelen utmed Sandbyhovskvarteret kallades Götgatan från omkring 1906 till 1928.
(Stockholmsvägen. Vykort, okänt år)
Annonser
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.