Norrköpings historia
Nyheter
Norrköpings allra äldsta gatunamn
Inför riksdagen i Norrköping 1769 beslutade stadens styrande att alla gator skulle namnges. Dessutom skulle gatuskyltar och husnummer sättas upp för att de tusentals besökarna skulle hitta lättare.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings allra äldsta gatunamn.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Karta över Norrköping år 1769 med alla stadens gatunamn. Norrköpings stadsarkiv)
Guldgubbar funna i hallbyggnaden i Ströja
Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård och handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar stora hallbyggnader, offerplatser, ett handelsområde och ett stort antal föremål. Arkeologikonsults senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.
Läs artikeln: Arkeologikonsult
(Två av de guldbleck, även kallade guldgubbar, som har hittats i Ströja. Foto: Arkeologikonsult)
Staty av svensk slavhandlare under lupp i Norrköping
På flera håll i världen välts nu statyer av tidigare slavägare, som ett led i demonstrationerna efter afroamerikanen George Floyds död. Sverige är inget undantag. I Norrköping diskuteras nu statyn av köpmannen Louis De Geer.
– Han var delaktig i samma slavhandel som Edward Colston, statyn som de kastade i floden i Bristol, säger docent Magnus Rodell.
– Det är många som har hört av sig. Det är en väldigt delad opinion. Louis De Geer var en person som stod för väldigt mycket gott. Men han representerar också både vapenindustri och slavhandel, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) till Norrköpings Tidningar.
Läs artikeln: SVT Kultur
(Foto: chas679 CC BY 2.0)
Kungliga besök i Norrköping
I juni 1984 deltog kungaparet i Norrköpings 600-årsjubileum. Det firades med anledning av kung Albrekts privilegiebrev 1384. Däremellan har en lång rad kungligheter gästat staden.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kungliga besök i Norrköping.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silva under Norrköpings 600-årsjubileum. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Arbetets museum öppnar igen 16 juni
Den 16 juni öppnar Arbetets museum för besökare igen. Museet har anpassat verksamheten för att kunna ta emot besökarna på ett tryggt sätt, utan vernissager eller andra folktäta evenemang. I sommar bjuder museet på både nya utställningar och småskaliga familjeaktiviteter.
Till följd av coronapandemin har Arbetets museum i Norrköping hållit tillfälligt stängt för allmänheten i två månader. När museet nu planerar att öppna är det med en verksamhet som är anpassad för att minimera risken för virusspridning. Öppettiderna blir begränsade till tisdag–lördag 9–16.
– Det känns jätteroligt att öppna museet för besökare igen! I tider av oro är en mötesplats som vår, som är öppen för alla, som inte kostar pengar eller är besvärlig att besöka, särskilt viktig. Arbetets museum finns till för besökarnas skull, så för oss är det självklart viktigt att kunna hålla öppet – på ett ansvarsfullt sätt. Vårt fokus är att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och säkerställa en trygg miljö för besökare och personal, säger Niklas Cserhalmi, museidirektör på Arbetets museum.
Museet vidtar olika försiktighetsåtgärder för att undvika trängsel och smittspridning. Det handlar bland annat om att se till att det finns god tillgång till handtvätt och handsprit, avståndsmarkeringar och annan skyltning samt utökad städning av extra utsatta ytor som räcken, handtag och pekskärmar.
Storslagna vendeltida fynd på Malmölandet
Utgrävningen i Ströja utanför Norrköping bjuder på nya storslagna fynd från vendeltid under yngre järnåldern. Spår av en hallbyggnad visar att Ströja varit en unik centralplats och det har även gjorts fynd av rituella föremål och exklusiva spännen.
Läs artikeln: P4 Östergötland
(Utgrävningen i Ströja. Foto: Arkeologikonsult)
Bruno Mathssons skolpaviljong ska bort
Bruno Mathssons unika skolpaviljong vid Oskarsskolan ska bort. Kommunens fastighetsbolag Norrevo hoppas kunna hitta en intressent som vill flytta och återbruka paviljongen – men det är bråttom.
Paviljongen vid Östra promenaden byggdes som en provisorisk lokal under 1955 och är en av fyra skolbyggnader i Sverige som uppfördes efter Bruno Mathssons ritningar.
– Ett utmärkande drag för Bruno Mathssons arkitektur är hans experimenterande med nya material och konstruktionslösningar, med ett mycket modernt formspråk och en långt driven standardisering. Paviljongen är en bra representant för Mathssons arkitekturideal och för hans tekniska innovationer, säger Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping.
Byggnaden har kvar sin ursprungliga karaktär men har genom åren kontinuerligt byggts om för att anpassas till nya behov. Byggnaden har de senaste åren använts som möbellager. Skolorna i området är nu under utveckling och paviljongen bedöms inte längre kunna användas som skollokal. Norrevo Fastigheter vill nu bjuda in intressenter till att överta paviljongen.
– Vi söker någon som vill ge paviljongen nytt liv genom återbruk. Det skulle vara trevligt med en lokal intressent, säger Per Kempe, projektchef på Norrevo.
– Arkitektoniska, kultur-, byggnadsteknik- och personhistoriska värden kan tas tillvara genom en flytt. Min förhoppning är att någon som förstår byggnadens betydelse och värde kan ta hand om den så att den återigen får blomstra, bara på en annan plats och med en ny, passande funktion, säger Karin Milles.
Den som är intresserad av paviljongen ska ha ”en realistisk plan för hur paviljongen ska återbrukas” och flytta den senast den 24 juli 2020.
(2020-05-13)
Maja Borg
Konstnären och filmregissören Maja Borg tilldelades 2020 Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 143 171 kronor.
Maja Borg föddes 1982 i Norrköping och arbetar med rörlig bild som rör sig i gränslandet mellan dokumentärfilm, fiktion och experimentell konstfilm. Hon återvänder hela tiden till Norrköping. Förra året gestaltade hon bullerskydd vid Ståthögavägen. Stipendiesumman på 143 171 kronor kommer väldigt lägligt.
– Jag är mitt uppe i det som stipendiet ska gå till, nämligen ett projekt där jag utforskar hållbarhet för konstnärer utifrån bland annat arbetsvillkor och ekonomi. Vi har det extra svårt just nu i coronatider så därför kom stipendiet mitt i prick, säger Maja Borg.
Motivering:
”Denna artist och filmregissör föddes 1982 i Norrköping och har fortfarande familj och företag här. Hon är utbildad på Edinburgh College of Art och arbetar sedan 2007 bland annat med dokumentärer och experimentfilm. Två långfilmer har färdigställts för bio. Den senaste, från 2020, heter ’Passion’.
Redan som mycket ung blev hon prisbelönt utomlands och hennes filmer har visats på internationella filmfestivaler. Även Norrköpings filmfond har uppmärksammat henne. Vi bedömer det som att denna konstnär har stor potential med ett spännande uttryck i film, bildkonst och foto. Hon har personlig integritet och vision samtidigt som hon klarar av att nå ut publikt.
Arbetsstipendiet skulle användas för att utforska begreppet ’hållbar konst’ och hitta mötespunkter mellan hållbar miljö, hållbara arbetsvillkor och hållbar ekonomi. Skapandet av rörliga bilder ska knytas till ekologiska kretslopp i mening att fundera runt fysisk och psykisk hälsa för människor och planet.
Vi hoppas att konstnären vill fortsätta utveckla våra tankemönster samt filmkonsten och filmnäringen i Norrköping.
Därför utser vi Maja Borg till Moa Martinson-stipendiat 2020.”
(Foto: Caroline Douglas)
Det ödelagda Norrköping
”Norrköping ödelades af fiender 1567 och 1719, af eld 1655. Staden har ofta härjats af eld och flod.” Inskriptionen på rådhuset är en bra sammanfattning av stadens historia.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de stora stadsbränderna i Norrköping.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(”Holmen brinner”, målning signerad I.D Lilja 1862, kopia)
Nu grävs det på Himmelstalund
Numera spelas det fotboll på Himmelstalund Norra. Annat var det för 2 000 år sedan. Då stod det bondgårdar där. Det visar den arkeologiska undersökning som nu görs i området.
Läs artikeln: Folkbladet
(2020-05-10)
