Norrköpings historia

Nyheter

Efterlysning

“Jag söker efter bild på Ringstad skola. Den låg i skogskanten ca 800 meter före Ringstad mo. Marken till skolan skänkte ägaren av Ringstad gård. Skolan som på senare år blev privatbostad, mm revs på 70 talet tror jag.”

Fynd från Inre hamnen

I den igenfyllda Lillån som omgav den forna ön Skeppsholmen i hamnområdet har arkeologerna hittat importkeramik och mynt.

Läs artikeln:
Folkbladet

Norrköpings kvartersnamn får egen bok

Varför heter ett kvarter i Norrköping Godvän? Vad var Stenhuset och Vårdtornet? Och vad är bakgrunden till kvartersnamn som Enväldet, Renströmmen och Trätan?

Journalisten Peter Kristensson, som skrivit boken Norrköpings gatunamn, arbetar nu med en bok om stadens kvartersnamn. Den kommer att berätta om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings närmare 1 400 kvarter. Och de kan – precis som gatunamnen – berätta mycket om stadens historia.

– I namnen lever minnet vidare av historiska byggnader, verksamheter och händelser, och av människor som för länge sedan skridit till skuggornas värld, säger Peter Kristensson.

De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping – ofta genom att de hämtades från tomtägares namn eller yrke, exempelvis Eken (Jacob Ekbohm), Vintern (Olof Winter), Hatten (hattmakare) och Klockan (klockgjutare).

Kvartersnamnen med tomtnummer användes förr som adresser och var då mer allmänt kända än i dag. Men många kvarter har gett namn åt verksamheter som finns i dagens Norrköping, däribland Linden, Rosen, Gubben och Kåkenhus.

Boken ges ut av Klingsbergs Förlag och beräknas komma ut i slutet av 2018. Upplägget liknar Norrköpings gatunamn, och det blir den första kompletta sammanställningen av kvartersnamnen i Norrköping.

Sveriges största stenålderskonferens i Norrköping

5 000-åriga ansikten, gömda boplatser under torven, nya rön kring Ostlänken och spännande fynd från gravar. Nu drar Sveriges största stenålderskonferens igång i Norrköping för andra året i rad. Hur levde människorna för 6 000 år sedan och kan ny teknik ge svaret på olösta gåtor? Det är bara några frågor som ska diskuteras under konferensen Stenålder – forskning, fynd, platser.

Läs artikeln:
Nättidningen Svensk Historia

(Skolplansch ”Äldre stenåldern Pl. 1.” i serien ”Kulturhistoriska bilder från Nordens forntid”)

Öppet hus på Norrköpings stadsarkiv

På stadsarkivet i Norrköping finns upp emot 10 000 hyllmeter handlingar, kartor, ritningar och fotografier. Här kan man hitta originaldokument ifrån 1384 och ända fram till nutid. Från sin plats i Rådhuset mitt i Norrköping bevarar stadsarkivet källor till historien och bygger broar till framtiden.

– Det är en förutsättning för demokratin att allmänheten har rätt till insyn och därför fri tillgång till offentliga handlingar, säger stadsarkivarien Pernilla Matsson och fortsätter:

– I detta tidevarv där påhittade nyheter har blivit ett begrepp, och riktad information sköljer över oss, har stadsarkivet en än viktigare uppgift med att bevara och vårda källorna för den som vill ta del av sanningen som den var.

Den 11 november är det Arkivens dag och i år är det nationella temat ”Synd och skam”. I samband med det har personalen på Norrköpings stadsarkiv tagit fram en utställning som gör nedslag i arkiven från spinnhus, kurhus, fattigvård och sinnessjukvård i Norrköping från 1700-talet och framåt.

Det blir även visning av film från 1950-talets Åby och textilföretaget AB Freese & Bruno.

Hällristarnas hem grävs ut i Pryssgården

I Pryssgården i Norrköping undersöker Arkeologerna ett stort område med lämningar efter gårdar från bronsålder och äldre järnålder. Människorna som bodde på boplatsen var de som gjorde de berömda hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

(Foto: Arkeologerna)

Dystra besked om Femöresbron

Det verkar ganska osannolikt att det blir någon provisorisk bro som ersättning för den avstängda Femöresbron. En renovering verkar inte heller särskilt trolig längre.

Läs artiklen:
Norrköping Tidningar

(Foto: Norrköpings kommun)

Norrköpings kommun ger bort Klockaretorpet

I Klockaretorpet står i dag ett torp som har ett kulturhistoriskt värde eftersom det har gett namn till just stadsdelen Klockaretorpet. I augusti är det byggstart för nya bostäder på området där torpet står idag, vilket innebär att torpet måste flyttas och kommunen ger nu bort torpet mot att det flyttas.

– Vi har sett över olika alternativ där kommunen själva flyttar och fortsätter använda torpet, men vi har nu kommit fram till att det bästa alternativet är att skänka bort torpet är. Om det skulle visa sig att ingen anmäler intresse för torpet kommer det att rivas, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Byggnaden Klockaretorpet, Folkborgsvägen 22, är ett rödfärgat torp på cirka 76 kvm. Det är byggt med liggande timmerstockar och sadeltak. Torpet står idag på en gjuten platta och har modern standard invändigt.

– Att torpet står på en gjuten platta gör att det är relativt enkelt att flytta det. Faktum är att torpet har flyttas en gång tidigare till den plats som det står på idag, säger Malin Cuclair, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Det är först till kvarn som gäller, vilket innebär att den som anmäler sitt intresse först och uppfyller villkoren får torpet. Villkoren är att den som får torpet själv står för planering och kostnad av flytt samt att flytt av torpet sker det senast den 26 juli 2017.

(2017-05-22)

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.