Norrköpings historia

Nyheter

Medeltida klockgjutargrop hittad i Norrköping

Vid en arkeologisk undersökning vid Gamla torget i Norrköping har det påträffats en klockgjutargrop. Utifrån det fyndmaterial som hittades i gropen bör gjutningen ha skett under medeltiden, någon gång mellan sent 1100-tal och sent 1200-tal. Med på tanke närheten till Hörsalen där den medeltida S:t Johannes kyrka låg är det inte orimligt att tro att den klocka som gjutits var en kyrkklocka åt S:t Johannes.

Utgrävningen skedde 2017 och resultatet har just publicerats. Förutom klockgjutargropen fanns arkeologerna bland annat vikingatida bebyggelselämningar i form av stolphål, medeltida lämningar såsom trampade lager och rester av träbelagda ytor samt rester av en tidigmodern stenlagd torgyta.

Läs artikel och rapporten på Arkeologikonsults hemsida

(Stenfundament i botten av klockgjutargropen. Foto: Arkeologikonsult)

Föredrag om Norrköpings kvartersnamn

Det andra föredraget om Norrköpings kvartersnamn äger rum i IOGT-NTO-gården på Norra Promenaden 108 den 29 januari klockan 18.30. Fri entré. Servering i pausen. Arrangör: NBV Öst och IOGT-NTO Norrköping.

Får pris för kreativ historieundervisning

Läraren Eva Lindahl på De Geergymnasiet tilldelas Kungl. Vitterhetsakademins pris på 50 000 kronor. Hon får priset för en berömvärd lärargärning. Dessutom tilldelas De Geergymnasiets skolbibliotek 20 000 kronor.

Eva Lindahl tilldelas priset på 50 000 kronor ”för berömvärd lärargärning inom skolväsendet för att du har ett elevfokus utöver det vanliga. Din kreativa historieundervisning fångar, utmanar och utvecklar eleverna med varierande metoder som rollspel, digitala redskap och undersökande arbetssätt. Du driver frågor om demokrati och rättvisa, alltid med elevens bästa i fokus.”

– Det är verkligen roligt att få ett sådant erkännande för mitt arbete inom ett yrke som tyvärr inte får så mycket positiv uppmärksamhet. Jag vill att värdegrunds- och hållbarhetsfrågor ska genomsyra såväl historieundervisningen som samhällskunskapen, och ingjuta känslan hos eleverna att de kan påverka och förändra sin egen tillvaro och omvärlden, säger Eva Lindahl.

– Det är förstås oerhört roligt och hedrande för De Geergymnasiet att en medarbetare föräras ett sådant förnämligt pris. Jag kan bara hålla med om motiveringen till att Eva får priset, hon är en mycket omtyckt och driven kollega och lärare som brinner för skolutveckling och att eleverna ska lyckas, säger Mattias Kempe Kreutz, rektor på De Geergymnasiet.

(Foto: Norrköpings kommun)

Föredrag om Norrköpings kvartersnamn

Det första föredraget om Norrköpings kvartersnamn kommer att äga rum den 20 januari klockan 14 i Folksamsalen på Arbetets museum i kvarteret Laxholmen. Arrangör är Norrköpings Stadsmusei Vänner. Fri entré.
Välkomna!

Spel och dobbel i svensk historia

Spel och dobbel är något som funnits i en eller annan utsträckning genom nästan hela människans historia. Vänder man dock blicken mot just svensk historia finns det inte fullt lika mycket kvarlämningar och nedskrivet som skildrar exakt hur detta såg ut, men vi kan fortfarande få en förståelse för vissa aspekter av detta.

Med det vi har kan vi fortfarande blicka tillbaka hela 400 år i vår historia och se hur saker som kortlekar, sällskapsspel och kägelspel varit en del av vår tillvaro. Vi vet också att en stor anledning till varför spel och dobbel under vissa perioder var helt förbjudna var på grund av kyrkans inflytande. Alla former av spel om pengar ansågs av kyrkan som bedrägliga handlingar och den enkla kortleken kallades bland annat för “djävulens bönbok” och “djävulens bibel”.

Vi har också exemplar från gutalagen, vilket är Gotlands landskapslag, från 1300-talet där spel tydligt förbjuds. Vi vet också att Magnus Eriksson under samma århundrade begränsade spel i en “dobblarebalk” för spel om mer än en mark. Bröt man mot denna lag hamnade man som lindrigast i stocken och som värst kunde man bli av med ena handen. Och ännu senare finns det också skrifter från 1700-talet där drottning Ulrika Eleonora förbjöd spel och dobbel både offentligt och privat.

Att spel om pengar i många skeden varit förbjudna är knappast förvånande när man tänker på hur ofta pengar kopplades ihop med ondo och att endast pengar som tjänades genom hederligt arbete ansågs vara rena. Detta synsätt finns kvar än idag till en viss utsträckning. En person som arbetat hårt och länge för att skapa ett framgångsrikt företag och tjäna pengar genom att sälja viktiga produkter eller tjänster är någon de flesta skulle se upp till och respektera. En person som kanske istället vinner stora summor pengar genom att spela casino på nätet ser vi ju knappast som någon som åstadkommit en bedrift utan bara haft tur.

Glasögonens historia

Alla som bär glasögon tar dem nog för givet. Hur annorlunda hade ditt liv varit om du inte hade glasögon eller linser? Hade du kunnat jobba eller studera? Hade du fått byta hobbies? Hur hade din vardag fungerat? Glasögonen öppnade många dörrar för mänskligheten och gav alla synnedsatta människor ett rikare och mer självständigt liv.

Innan glasögonen fick många stora tänkare, uppfinnare och arbetsföra människa pensionera sig vid 40-50 årsåldern eftersom synen svek dem. En del kunde fortsätta tack vare ett team av hjälpredor, men hade du inte tjänat ihop en mindre förmögenhet hade du helt enkelt inte råd. Det finns skrifter och dokumentation ända från antiken där stora talare klagar över sin syn såsom Cicero.

Från 1200-talets artiklar och bevarande papper anar man att upptäckten är nära. Munkar i England har börjat använda glasflaskor med vatten för att förstora texten de läser. Även i Tyskland hittas små skriverier om en tunnslipad kristall som ger samma effekt.

Under 1300-talet hade man börjat tillverka italienarnas version av glasögon i Venedig. På den tiden tänkte man inte på bågar och två glas till vardera öga. Mer troligt är att de första glasögonen var en monokel. Många läkare höll sig skeptiska och yrkade på att folk skulle undvika glasögonen som skulle skada ögat i längden. Glasögon eller en monokel blev mode och visade på intelligens och bra stil. Det finns idag kvar monoklar utan förstoringseffekt från 1400-1500-talet som vittnar om att glasögon var på modet även hos dem som inte hade en synnedsättning.

Vi måste resa ända bak till 1800-talet innan läkarna ger med sig och börjar rekommendera glasögon. De går ihop med tillverkarna för att förfina uppfinningen och göra dem ännu bättre. Nu kom glasögon med två glas, antingen som nitbrillor som bara klämdes fast på näsryggen eller bågbrillor i läder som hade en fjädrande båge över näsan.

1900-talet gav oss formen som vi känner igen där, där brillorna fästes bakom öronen och endast vilar över näsryggen. Och än idag ser vi på Mister Spex och i trendartiklar att glasögon är populära som accessoarer. Du behöver inte ha ett recept för att skaffa ett par snygga bågar, du beställer helt enkelt utan styrka och kan köpa flera bågar för olika situationer.

Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.