Norrköpings historia

Ett romerskt mynt har hittats i Fiskeby när ett stort område undersöktes med metalldetektor. Myntet visade sig vara en nästan tvåtusen år gammal romersk denar från omkring år 170.

Läs artikeln:
SVT Nyheter Öst

(Foto: Peter Zetterlund/Arkeologerna)

Utgrävningar på Saltängen visar hur vardagslivet kunde se ut på 1600- och 1700-talet i Norrköpings tidiga förort.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

I den igenfyllda Lillån som omgav den forna ön Skeppsholmen i hamnområdet har arkeologerna hittat importkeramik och mynt.

Läs artikeln:
Folkbladet

Varför heter ett kvarter i Norrköping Godvän? Vad var Stenhuset och Vårdtornet? Och vad är bakgrunden till kvartersnamn som Enväldet, Renströmmen och Trätan?

Journalisten Peter Kristensson, som skrivit boken Norrköpings gatunamn, arbetar nu med en bok om stadens kvartersnamn. Den kommer att berätta om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings närmare 1 400 kvarter. Och de kan – precis som gatunamnen – berätta mycket om stadens historia.

– I namnen lever minnet vidare av historiska byggnader, verksamheter och händelser, och av människor som för länge sedan skridit till skuggornas värld, säger Peter Kristensson.

De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping – ofta genom att de hämtades från tomtägares namn eller yrke, exempelvis Eken (Jacob Ekbohm), Vintern (Olof Winter), Hatten (hattmakare) och Klockan (klockgjutare).

Kvartersnamnen med tomtnummer användes förr som adresser och var då mer allmänt kända än i dag. Men många kvarter har gett namn åt verksamheter som finns i dagens Norrköping, däribland Linden, Rosen, Gubben och Kåkenhus.

Boken ges ut av Klingsbergs Förlag och beräknas komma ut i slutet av 2018. Upplägget liknar Norrköpings gatunamn, och det blir den första kompletta sammanställningen av kvartersnamnen i Norrköping.

”Här har det varit en stor tjusig byggnad”. Nu avslutas utgrävningarna intill Renströmmen på Saltängen och arkeologerna har hittat resterna av en stor handelsgård från 1600-talet.

Läs artikeln:
Norrköpings Tidningar

5 000-åriga ansikten, gömda boplatser under torven, nya rön kring Ostlänken och spännande fynd från gravar. Nu drar Sveriges största stenålderskonferens igång i Norrköping för andra året i rad. Hur levde människorna för 6 000 år sedan och kan ny teknik ge svaret på olösta gåtor? Det är bara några frågor som ska diskuteras under konferensen Stenålder – forskning, fynd, platser.

Läs artikeln:
Nättidningen Svensk Historia

(Skolplansch ”Äldre stenåldern Pl. 1.” i serien ”Kulturhistoriska bilder från Nordens forntid”)

På stadsarkivet i Norrköping finns upp emot 10 000 hyllmeter handlingar, kartor, ritningar och fotografier. Här kan man hitta originaldokument ifrån 1384 och ända fram till nutid. Från sin plats i Rådhuset mitt i Norrköping bevarar stadsarkivet källor till historien och bygger broar till framtiden.

– Det är en förutsättning för demokratin att allmänheten har rätt till insyn och därför fri tillgång till offentliga handlingar, säger stadsarkivarien Pernilla Matsson och fortsätter:

– I detta tidevarv där påhittade nyheter har blivit ett begrepp, och riktad information sköljer över oss, har stadsarkivet en än viktigare uppgift med att bevara och vårda källorna för den som vill ta del av sanningen som den var.

Den 11 november är det Arkivens dag och i år är det nationella temat ”Synd och skam”. I samband med det har personalen på Norrköpings stadsarkiv tagit fram en utställning som gör nedslag i arkiven från spinnhus, kurhus, fattigvård och sinnessjukvård i Norrköping från 1700-talet och framåt.

Det blir även visning av film från 1950-talets Åby och textilföretaget AB Freese & Bruno.

I Pryssgården i Norrköping undersöker Arkeologerna ett stort område med lämningar efter gårdar från bronsålder och äldre järnålder. Människorna som bodde på boplatsen var de som gjorde de berömda hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

(Foto: Arkeologerna)

Efter en veckas förundersökning av marken i Brånnestad, utmed Kungsängsleden, bedöms området så intressant att arkeologerna vill gräva vidare.

Läs artikeln:
Norrköping Tidningar

(Foto: Arkeologgruppen Örebro)