Tre metallhjul, ett handtag och en liten klocka med en spricka i. När mekanikern Charles Fey utvecklade spelautomaten Liberty Bell i San Francisco under 1890-talet skapade han en maskin vars grundform skulle överleva långt efter att själva mekaniken blivit föråldrad.
Dagens Slots finns på datorer och mobiltelefoner. De drivs av programvara, kan innehålla avancerade animationer och behöver varken myntinkast, fjädrar eller verkliga hjul. Ändå är arvet efter Liberty Bell lätt att känna igen. Hjulen snurrar fortfarande över skärmen, symbolerna stannar en efter en och klockor, frukter och sjuor återkommer i spel efter spel.
Spelautomatens historia handlar därför inte bara om hur en mekanisk maskin blev digital. Den handlar också om hur ett mer än hundra år gammalt formspråk lyckades följa med genom varje teknisk förändring.
En maskin som skötte spelet själv
Myntstyrda nöjesmaskiner fanns redan innan Liberty Bell. På barer, spelhallar och andra offentliga platser kunde besökare använda apparater med mekaniska figurer, hjul, kort eller enklare skicklighetsmoment. Flera tidiga maskiner använde även spelkortssymboler och försökte efterlikna poker.
Feys konstruktion var ändå ett viktigt steg. Liberty Bell hade tre hjul och kunde automatiskt betala ut mynt när vissa symboler hamnade i rätt kombination. Tidigare maskiner krävde ofta att en innehavare delade ut vinster i form av exempelvis drycker, cigarrer eller andra varor.
Exakt vilket år Liberty Bell först byggdes anges olika i historiska källor. Kaliforniens officiella historiska register förknippar Feys trehjuliga maskin med 1895, medan det bevarade exemplar som visas av SFO Museum dateras till 1898. Det säkraste är därför att placera genombrottet under den senare delen av 1890-talet.
Maskinen var enkel att förstå. Ett mynt lades i, handtaget drogs ned och hjulen började rotera. När de stannade gick resultatet att läsa direkt från symbolerna. Ingen dealer behövdes och spelaren behövde inte lära sig reglerna till ett kortspel.
Den enkelheten blev avgörande. Grundprincipen kunde upprepas på nya maskiner utan att någon längre förklaring krävdes.
Liberty Bell fick sitt namn efter symbolen med den amerikanska frihetsklockan. På hjulen fanns även hästskor och kortsymboler. När andra tillverkare började utveckla liknande maskiner växte ett eget visuellt språk fram. Klockor, stjärnor, hästskor och senare olika sorters frukt blev omedelbart igenkännliga delar av spelautomaten.
Fruktsymbolerna har fått flera förklaringar. De brukar bland annat kopplas till maskiner som delade ut tuggummi eller andra sötsaker med motsvarande smaker. Oavsett det exakta ursprunget blev körsbär, citroner, apelsiner och vattenmeloner snart så starkt förknippade med spelautomater att de fortsatte användas även när kopplingen till verkliga produkter hade försvunnit.
Samma sak hände med BAR-symbolen och den klassiska sjuan. De blev inte bara bilder på hjulen, utan en del av maskinens identitet.
Handtaget på sidan gav samtidigt upphov till smeknamnet den enarmade banditen. Namnet är ett av flera synonymer som använts genom åren för att beskriva spelautomaten. Uttrycket syftade både på maskinens enda arm och på att den kunde ta spelarens pengar. Namnet levde kvar långt efter att handtaget hade förlorat sin tekniska funktion.
När hjulen slutade styra resultatet
De tidigaste spelautomaterna var helt mekaniska. Kugghjul, fjädrar och spärrar bestämde hur hjulen rörde sig och var de stannade. Maskinens möjliga resultat begränsades av vad som faktiskt fick plats på de fysiska hjulen.
Under 1900-talet började elektricitet gradvis ta över fler funktioner. Lampor, ljud och elektriska motorer gjorde maskinerna mer livfulla, samtidigt som mynt kunde hanteras snabbare. De så kallade elektromekaniska automaterna såg fortfarande ut som de äldre modellerna, men bakom fronten hade konstruktionen blivit betydligt mer avancerad.
Handtaget fanns ofta kvar även när det inte längre behövdes för att sätta hjulen i rörelse. Spelaren förväntade sig helt enkelt att en spelautomat skulle ha en arm. Det mekaniska beteendet hade blivit en ritual, och ritualen var svårare att ersätta än tekniken.
Den verkligt stora förändringen kom när elektroniken började avgöra resultatet. Slumpgeneratorer kunde välja utfall utan att vara bundna till de fysiska hjulens rörelse. Hjulen visade resultatet, men skapade det inte längre.
Därmed hade spelautomaten delats i två delar. På insidan fanns en elektronisk beräkning. På utsidan fortsatte tre eller flera hjul att snurra som om maskinen fortfarande drevs av kugghjul.
När videoskärmar började ersätta de fysiska hjulen under 1970- och 1980-talen blev skillnaden ännu tydligare. Hjulet hade gått från att vara en mekanisk komponent till att bli en bild av en mekanisk komponent.
Det öppnade helt nya möjligheter. En skärm behövde inte begränsas av hur många symboler som fick plats på en metallremsa. Spelen kunde få flera vinstlinjer, växlande bakgrunder, animationer och separata bonusmoment. Teman kunde byggas kring allt från antika civilisationer och sagovärldar till filmer, musik och populärkultur.
Ändå fortsatte hjulen att dominera. De var inte längre nödvändiga, men de berättade omedelbart för användaren vad det var för sorts spel.
Sedan kom internet.
Spelautomaten behövde nu inte ens en egen fysisk apparat. Skåpet, myntinkastet, lamporna och knapparna kunde ersättas av grafik på en vanlig datorskärm. När smarttelefonen slog igenom flyttade samma format vidare till en yta som rymdes i handen.
Tekniskt sett var nästan allt från Liberty Bell borta. Där fanns inga metallhjul, inga fjädrar och inget handtag. Ändå levde maskinen kvar på skärmen.
Varför snurrar hjulen fortfarande?
Det hade varit möjligt att skapa helt nya visuella former för digitala spelautomater. I vissa moderna spel har de traditionella hjulen också förändrats genom fallande symboler, oregelbundna rutnät eller bilder som försvinner och ersätts.
Den klassiska konstruktionen är ändå svår att lämna helt. Tre eller fem hjul med tydliga symboler kräver nästan ingen förklaring. Rörelsen skapar dessutom en kort väntan mellan start och resultat. När hjulen stannar efter varandra byggs en liten dramatisk kurva upp, trots att utfallet redan har bestämts elektroniskt.
Det finns också ett inslag av igenkänning och nostalgi. Frukterna, klockorna och sjuorna förbinder moderna spel med äldre maskiner som stod på barer, nöjesfält och i spelhallar. Formerna har blivit kulturella symboler snarare än tekniska nödvändigheter.
Spelautomaten har förändrats mer än vad dess yttre antyder. Den har gått från metall och kugghjul till elektronik, videoskärmar, programvara och mobiltelefoner. Distributionen, grafiken och de tekniska möjligheterna har blivit helt annorlunda.
Ändå skulle en person som använde Liberty Bell sannolikt förstå grundbilden på en modern skärm: hjul som snurrar, symboler som radar upp sig och ett resultat som framträder när rörelsen stannar.
