Norrköpings historia

Byggnadsminnen

Texterna om Norrköpings byggnadsminnen har hämtats ur Bebyggelseregistret, som är ett nationellt informationssystem med information om det byggda kulturarvet. Det administreras av Riksantikvarieämbetet.

Stenhuset på Saltängen

Åren 1627–1630 och 1642–1646 lät Louis De Geer uppföra ett stort palats av sten, som blev dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Hans bostadshus med chefskontor hade en hög sockel och en källare av holländskt tegel i gult och rött. År 1711 brandhärjades De...

läs mer

Strykjärnet

Det s.k. Strykjärnet, beläget på en vattenomfluten holme strax nedströms Bergsbron, har blivit något av en symbol för Norrköpings komprimerade industrilandskap utmed Motala ström. Huset uppfördes 1916-1917 som bomullsväveri för Holmens Bruks och Fabriks AB efter...

läs mer

Sverre Fehns Nordenvilla

Den norske arkitekten Sverre Fehn ritade byggnaden för Norrköpingsutställningen "Nordisk Villaparad" 1963. Den stod klar året därpå. Fehn utformade villan inom en stram geometrisk korsform med slutna väggar av tegel. Ur korset bryter glasade kuber fram. Mittdelen...

läs mer

Swartziska huset

Swartziska huset (eller Swartzska huset) byggdes som kontors- och bostadshus för Johan Swartz, som gick under epitetet "Norrköpingskungen". Ritningarna upprättades av stadsarkitekt Carl Theodor Malm. Huset stod färdigt 1842, och är uppfört av tegel i två våningar och...

läs mer

Teatern

Den nuvarande teatern i Norrköping, som stod färdig 1908, finansierades och uppfördes på initiativ av ett privat teaterbolag med grosshandlaren H. Ehrenborg i spetsen. Axel Anderberg, arkitekten bakom bl.a. Operahuset i Stockholm, gjorde ritningarna. Anderberg stod...

läs mer

Tingshuset

Bråbygdens forna tingshus utgör den äldre delen av Norrköpings tingsrätts lokaler. Denna byggnad är formad som ett L varav den mest respresentativa delen vetter mot stadens prydliga Södra promenad, medan den andra huskroppen sträcker sig norrut utefter Olai Kyrkogata....

läs mer

W-Sexhuset

Det s.k. W-Sexhuset i Norrköping är enligt uppgift byggt 1760 efter ritningar av byggmästaren J. F. Fehmer och tillbyggt mot väster 1806. Omkring 1851 skedde ännu en ombyggnad som även inbegrep dekorering av fasaden, troligen efter ritningar av stadsarkitekt Carl...

läs mer

Grensholm

Grensholm hette under medeltiden Ål (Aal) och nämns som frälsegods redan 1413. Ruinerna efter ett stort stenhus, "Magnus Grens borg", finns ännu kvar på en bergshöjd vid Roxens strand. Under senmedeltiden flyttades gården till sin nuvarande plats. Den nuvarande...

läs mer

Hofgrens f.d. säteri

Hofgren bildades som säteri 1589 av Sven Jönsson Lillie genom byte av ett antal gårdar i Häradshammars socken. I samband med att Per Hummelhjelm med familj bosatte sig på Hofgren 1759 skedde en uppryckning av säteriet med många förbättringar. En bouppteckning från...

läs mer

Jonsbergs gård

Enligt sägnen ska Jonsberg ha fått sitt namn efter vikingen Jon Stake, som rövade bort en sveaprinsessa och här uppförde en borg. Det äldsta dokumenterade namnet är dock Menaoos (1317) - gården vid Menaåns mynning. Först under 1500-talet kallas gården Jonsberg och...

läs mer

Kåreholms herrgård

År 1792 ärvde Johan Gabriel Oxenstierna ett stort antal gårdar, däribland Kårehatt, vilken han, efter tillbyte av ett par granngårdar, lät bebygga till säteri och döpa om till Kåreholm. Inget av denna säteribebyggelse finns kvar. På den äldre timrade...

läs mer

Löfstad slott

Löfstad är känt sedan 1400-talet. Under 1600-talets förra del utökades godset betydligt av fältmarskalken Axel Lillie, som lät påbörja det nuvarande slottet 1637. Redan under byggnadstiden förändrades slottet så att huvudbyggnaden förlängdes vid gavlarna och flyglarna...

läs mer

Mauritzbergs herrgård

På 1580-talet ägdes Björsätter med flera gårdar i Östra Husby socken av Mauritz Birgersson Grip. Av dessa gårdar bildade hans dotter Ebba Grip på 1630-talet ett säteri, som hon sedermera döpte till Mauritzberg efter sin far. Hon lät uppföra ett stenhus vid Björsätter...

läs mer

Ribbingsholms herrgård

Gården, då kallad Hallestad, donerades 1668 till presidenten Joh. Strömfelt, tillhörde därefter medlemmar av släkten Ribbing, efter vilken den fått sitt namn. 1806-1824 ägdes den av ett par grevar Spens, därefter av grosshandlaren G. Godenius och dennes son, vars...

läs mer

Rodga herrgård

Tullinspektören m.m. Hans Peter Hellwegh från Hamburg köpte 1678 skattehemmanet Rodga där han anlade ett buldanväveri (buldan är en sorts säckväv som användes som segelduk). Bruket lades ner vid 1800-talets mitt. Den bevarade herrgårdsanläggningen av timmer består av...

läs mer

Skoga

Skoga är ett synnerligen välbevarat exempel på de påkostade bostäder för fritidsbruk som under 1800-talet började uppföras av burgna stadsbor. Det var den kände Norrköpingsfabrikören och politikern Carl Swartz som 1891 lät uppföra Skoga på Kolmårdsbranten i anslutning...

läs mer

Viskärs fyrplats

På häradsekonomiska kartan från 1866-1877 finns en lotsplats utmarkerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär. För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två...

läs mer
Norrköpings kvartersnamn - omslaget Nu har boken Norrköpings kvartersnamn kommit ut.
Den tar upp samtliga drygt 1300 kvartersnamn i Norrköpings kommun.
Köp boken här.