Oskarsskolan år 1913. Skolträdgården vetter mot Östra Promenaden. Detta tycks av allt att döma vara en bild tagen i samband med examensdagen, alltså någon vecka in i juni för jämnt 70 år sedan. Så fint klädda var annars de fattiga barnen knappast, när de arbetade i sina trädgårdsland!

Så snart det första landet, rotfruktslandet var färdigberett, började barnen sitt trädgårdsbruk med att så sin lök, sina rödbetor, morötter och palsternackor, dillen ej att förglömma. De måste då naturligtvis göra så mycket som möjligt själva och i växling med varandra.
De streckade upp sina sängar, drogo upp fåror och myllade ned sina frön. Vi lyckades driva arbetet så, att de hunno med sin säng på en eftermiddagslektion som dock någon gång måste utsträckas till kl 8…”
Så skriver folkskolläraren August Ringqvist i en engagerad rapport, återgiven i folkskoleinspektörens årsberättelse för 1908. Skolan är Oskarsskolan. Det året deltog 87 folkskolebarn i Norrköping i trädgårdsarbetet, som också bedrevs på De Geerskolan.
Där tog man emot elever ”som gjort sig förtjänt av denna uppmuntran och sakna tillfälle att under sommarferierna vistas på landet”. Vid seklets början fick varje trädgårdselev förfoga över 12-14 kvm jord och erhöll på skolkassans bekostnad behövliga frön och plantor.
För att dröja kvar vid år 1908 så hade eleverna då tre olika trädgårdsland: ett för rotfrukter, ett för baljväxter samt ett för kål och potatis. Examensveckan sattes blomplantor. Skörden blev så småningom lyckad och gav ett säkert uppskattat bidrag till kosthållet i dessa arbetarhem. August Ringqvist nämner, att barnen så gott som utan undantag visat sig mycket intresserade av arbetet.

År 1917, då summa 88 barn deltog på Oskarsskolan och De Geerskolan, inleddes trädgårdsundervisningen den 2 maj och avslutades den 28 oktober.
1917 var brödupprorets år i Norrköping. I april 1918 gick folkskolestyrelsen ut med ett upprop, där man försökte öka intresset för trädgårdsodling bland barnen och deras föräldrar. Småskrifter delades ut till läraren, bland dem en med titeln ”Potatis – nödtidens och framtidens växt. Råd och rön om dess odling av Arvid Zachrisson.”
Stig Wickströms efterforskningar har givit vid handen att det fanns skolträdgård på De Geerskolan redan år 1872 med trädgårdsmästaren A. Widstrand om lärare. Oskarsskolan sedan 1880. Verksamheten tycks dock ha fått ett uppsving några år in på 1900-talet. Skolträdgårdarna fanns sedan kvar ända in på 1950-talet.

I bokserien Svenska folkskolans historia inhämtar vi, att många skolreformatorer under 1800-talets senare årtionden vurmade för trädgårdsskötseln. Resultaten förblev blygsamma, men sedan odlingen propagerats i 1900 års normalplan skedde ett uppsving. 1901 fick 94 410 folkskoleelever i Sverige undervisning i trädgårdsskötsel.
Bristen på skolträdgårdar satte dock en snar gräns för det ämnets utveckling. 1920 hade antalet barn i skolträdgårdarna sjunkit till 89 100.

De Geerskolan

De Geerskolan någon gång på 1910-talet, med trädgårdsbarnen uppställda bakom sitt kålland. I samlingen skymtar vi också folkskolläraren August Ringqvist, som under seklets första årtionden fungerade som en entusiastisk ledare för skolträdgårdarna i Norrköping. Båda bilderna på den här sidan har Stig Wickström fått överta från August Ringqvists dotter Inga Ringqvist.

Ur artikelserien Återblicken av Jan Nordström. Folkbladet den 4 juni 1983.

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.