Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014

Tid till boken Norrköpings gatunamn utkommer

Dag(ar)

:

Timme(s)

:

Minut(er)

:

Andra(s)

Kvarteret Industrien

Kvarteret Industrien

Kvarteret Industrien i Risängen namngavs den 18 februari 1915.

År 1915 antogs stadsplanen för det nya östra handels- och industriområdet, och kvartersnamnen valdes med tanke på att området skulle ”tjäna till tomter åt industrien och handeln”.

(Bygget av Risängsverken på Exportgatan i kvarteret Industrien. Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Prästgatan

Prästgatan

Prästgatan, som hör till 1769 års gator, fick sitt namn av S:t Olai prästgård i sydvästra hörnet av korsningen Prästgatan – Drottninggatan. Prästgårdstomten hade i århundraden tillhört S:t Johannes kyrka som låg bredvid, men den överfördes senare till stadsförsamlingen och under den senare delen av 1700-talet uppfördes en ny prästgårdsbyggnad. I december 1961 flyttade prästerna och personalen ut från prästgården som var en av de första byggnaderna som revs i kvarteret Spiran. I dess ställe byggdes ett bankpalats.

(Prästgatan österut från Gamla Rådstugugatan med prästgården på höger sidan ovanför backen och Hörsalsparken till vänster utanför bilden)

Gamla torget

Gamla torget

Gamla torget är stadens äldsta torg. Namnet är belagt tidigast 1728, men torget har medeltida anor. Här tros marknadsplatsen i Norrköping ha uppstått och här låg den första kyrkan, S:t Johannes (där Hörsalen nu ligger). Även det äldsta kända rådhuset (i kvarteret Gamla Rådstugan norr om torget) och den första bron över Strömmen (Gamlebro) låg här. När kung Karl Knutsson förnyade Albrekt av Mecklenburgs privilegiebrev gav han borgarna rätt till torgdag på onsdagar. Kung Kristoffer meddelande två år senare att en årlig marknad ska få hållas på Pauli omvändelsedag (den 25 januari).

(Foto: Carl Werngren. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)

Lötgårdsvägen

Lötgårdsvägen

Lötgårdsvägen i Borg namngavs den 15 februari 1994.

Vägen leder till Löts gård, som var prästgård i Löts socken vilken 1803 slogs ihop med Borgs socken som då fick namnet Borg och Löt 1803–1886 och därefter enbart Borg. Den forna prästgården blev mangårdsbyggnad till Löts löneboställe. Namnet består av ordet löt (betesmark). Stadsingenjörskontoret hade föreslagit namnet Sluttningsvägen vilket de boende inte godtog.

Kvarteret Stopet

Kvarteret Stopet

Kvarteret Stopet i Östantill var namngivet 1728.

Kanske fick kvarteret, liksom Pokalen, sitt namn efter en krog. Edward Ringborg framkastade teorin att namnet innehåller det gamla rymdmåttet stop (1/2 kanna) med anledning av att det är mycket mindre än grannkvarteret Kannan.

(S:t Persgatan med kvarteret Stopet till höger år 1945. Foto: Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Nelinsgatan

Nelinsgatan

Nelinsgatan var den först anlagda gatan i Söderstaden (då kallad Nya staden). Den kallades Storgatan med Nelinsgatan inom parentes på 1906 års karta och namnet bekräftades officiellt 1912. Namnet är hämtat ur gruppen ”märkesmän i stadens historia”. Grosshandlaren Carl Johan Nelin (1802–1880) gjorde betydande donationer till staden och i första hand gynnade han skolväsendet. Carl Johan Nelins stiftelse lämnar ännu i dag bidrag till ekonomiskt behövande bland Norrköpings stads invånare.

(Nelinsgatan åt nordväst från korsningen med Askebygatan längs med kvarteret Grönsiskan 1944)

Kvarsebovägen

Kvarsebovägen

Kvarsebovägen leder till och igenom Kvarsebo. Landsvägen till Kvarsebo har sannolikt kallats Kvarsebovägen under lång tid, men inom samhället blev namnet officiellt fastställt först 1983. I Krokek var det ett officiellt gatunamn redan 1970.

Namnet Kvarsebo skrevs 1377 Qwærnosabodha och betyder ”åbodarna vid Kvarnåns os (mynning)”.

(Kvarsebovägen och gamla färjeläget 1949. Foto ur Kvarsebo hembygdsförenings samlingar)

Granhagsvägen

Granhagsvägen

Granhagsvägen i Skärblacka nämns första gången i kommunala handlingar 1970.

Vägen har fått namn efter Granhagens villasamhälle. Granhagen var ett statarboställe som uppges ha byggts på 1850-talet söder om Ljusfors gård. Det var senare arbetarbostad åt anställda vid Ljusfors pappersbruk. I området etablerades under 1920-talet ett villaområde som fick namn efter bostället.

Vägen förlängdes 1970 med Stenkullavägen och Östanvägen.

Kvarteret Elden

Kvarteret Elden

Kvarteret Elden i Östantill var namngivet 1728.

Det är uppkallat efter en gårdsägare i kvarteret, inspektor Nils Eld (1666–1746). Han var brorson till landshövdingen i Östergötland Lars Eldstierna och hade del i privilegierna för buldansväveriet i Norrköping tillsammans med handelsmannen Anders Reimers (1666–1721).

(Marcusska fideikommisset i kvarteret Elden vid hörnet av Fleminggatan och Generalsgatan år 1913. Foto: Wilhelm Wiberg. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)