Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Östra Promenaden

Östra Promenaden

Östra Promenaden började anläggas på 1870-talet och hade fått sin fulla längd 1896. Norra änden hette från 1769 Mätaregatan, men 1958 fick hela sträckningen namnet Östra Promenaden.

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen

Kvarteret Hästen stakades ut när när staden expanderade åt sydost och namnet är belagt första gången 1876.

Grannkvarteren fick vid samma tillfälle fågel- och trädnamn, och motivet bakom namnet Hästen är oklart. Kanske kan det kopplas till att de nya kvarteren i sydöstra delen av staden stakades ut i Stohagsgärdet.

(Gustaf Adolfsskolan i kvarteret Hästen. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Svea

Kvarteret Svea

Kvarteret Svea på Saltängen namngavs den 12 september 2012.

Det lilla kvarteret fick sitt namn efter den intilliggande Sveaplatsen som före 2012 hette Sveaparken. På 1879 års karta utgjorde Sveaparken, Götaparken och norra delen av Carl Johans park tillsammans Stadsparken.

(Flygfoto år 2021)

Kvarteret Gruset

Kvarteret Gruset

Kvarteret Gruset i Jursla namngavs den 11 september 2007.

Namngrupp ”jordarter”. Kvarteren Gruset, Leran, Moränet och Sanden fick sina namn samtidigt och ligger på gammal jordbruksmark. Jordarten grus innehåller till dominerande del gruspartiklar (2–60 millimeter i diameter).

(Flygfoto år 2021)

Dagsbergsvägen

Dagsbergsvägen

Namnet Dagsbergsvägen återfinns som gatunamn i staden på en karta 1930. Denna landsväg har kallats så redan långt tidigare, men även benämnts ”vägen till Skenäs och Färjestaden” (1769), ”vägen till Konungsund” (1848), ”vägen till Vikbolandet” (1870) och ”vägen till Dagsberg”. År 1986 bytte Dagsbergsvägen namn till Fjärilsgatan öster om E22 sedan Arkösundsvägen blivit den nya ”vägen till Dagsberg”.

Kyrkbyn Dagsberg, som gett namn åt socknen, nämns 1330 i skriftliga källor, men att den är betydligt äldre vittnar byns ovanliga storlek och ett gravfält med hundratalet anläggningar om. Namnets förled är flertydigt. Det kan vara genitiv av mansnamnet Dag, men kan också vara ett av de talrika höjdnamn som påminner om att solen vid en viss tidpunkt belyser platsen ifråga.

(Dagsbergs kyrka. Foto: Västgöten/Wikimedia Commons  CC 3.0)

 

Kvarteret Vitlöken

Kvarteret Vitlöken

Kvarteret Vitlöken i Pryssgården namngavs den 8 september 1969.

Namngrupp ”köksväxter”.

Stortorget

Stortorget

Stora torget anlades i kvarteret Göken och omtalas första gången 1899. Hit flyttade höhandeln från Hötorget.

(Vykort, okänt år)

Kvarteret Diket

Kvarteret Diket

Diket hör till 1728 års kvartersnamn.

Kvarteret har fått namn efter det stora, medeltida dike som nämns i kung Albrekts privilegiebrev 1384: ”stora diket mellan humparna och Vrindbo äng”. Diket fortsatte förr in i staden i Skvalgränd (ungefär vid dagens Hörngatan) genom kvarteret och därefter ned till Strömmen. Delar av det stora diket fanns kvar ännu i början av 1900-talet ”utmed Fridtuna trädgårds östra gränshäck”.

(Sternshuset i korsningen S:t Persgatan – Drottninggatan i kvarteret Diket år 1941. Vykort)

Kvarteret Kyrkvärden

Kvarteret Kyrkvärden

Kvarteret Kyrkvärden i Enebymo namngavs den 4 september 1954.

Namngrupp ”det gamla bondesamhället”.

(Finspångsvägen med husen i kvarteret Kyrkvärden på höger sida. Vykort. Okänt år)

Gustenbergsvägen

Gustenbergsvägen

Gustenbergsvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.

Gustenberg var en backstuga och senare en avstyckad fastighet på byn Högstads utjord. Stugan verkar ha fått sitt namn efter den första ägaren, bruksarbetaren Carl Gustaf Persson (1824–1901), som bodde där tillsammans med sin familj från 1872. Gustenberg var bebott ännu 1960.