Norrköpings gatunamn

Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014

Kratsbacken

Den 15 december 1955 namngavs Kratsbacken i Smedby.

Backen har fått sitt namn från soldattorpet Kratstorpet som fick sitt namn av den siste knekten Johan Fredrik Kratz (1838–1914). Kratz tjänstgjorde vid Första livgrenadjärregementet 1862–1891 och fick 13 barn. Soldatnamnet bildades av krats – ett redskap för rengöring av gevärsloppet. När indelningsverket avskaffades i början av 1900-talet blev torpet privatägt och döptes om till Eklund.

Ströbogatan

Den 14 december 2010 namngavs Ströbogatan i Ingelsta.

Namnet Ströbo hämtades från Riksantikvarieämbetets bebyggelsehistoriska analys av Herstads by och ödegården Ströbo inför planerade industrietableringar. En medeltida ödegård med namnet Ströbo har legat söder om Herstads by. Gården var antagligen ett medeltida nybygge som lades öde under senmedeltiden.

Katrinebergsvägen

Den 13 december 1971 namngavs Katrinebergsvägen i Ljunga.

Katrineberg var på 1880-talet ett torp på Ljunga bys mark. Västra Vikbolandets kommun köpte 1956 Katrineberg och uppförde här en industrifastighet. Vägen namngavs på begäran av styrelsen för Vikbolandets kommunala industristiftelse.

En rad torp och backstugor runt Ljunga innehåller personnamn och de har förmodligen uppkallats efter den förste innehavaren eller bytt namn när någon annan tagit över.

Oskarsrovägen

Oskarsrovägen i Skärblacka omtalas första gången 1970.

Oskarsro i Kullerstads by var ursprungligen ett soldattorp och kallades då Knekttorpet. I början av 1900-talet friköptes torpet av pappersbruksarbetaren Oskar Wallqwist (1873–1961) som döpte det till Oskarsro. Han var med och bildade Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Skärblacka och var även aktiv i arbetarekommunen.

Astrakanvägen

Den 10 december 2014 namngavs Astrakanvägen i Styrstad.

Vägen namngavs efter äppelsorten astrakan som kan associeras med äppelodlingarna som ligger här i Lundby. Gyllenkroks astrakan utsågs 2005 till Östergötlands landskapsäpple. Den anses vara den främsta bland astrakanerna och härstammar sannolikt från gården Regnaholm i norra Östergötland.

Munkvägen

Munkvägen i Krokek omtalas första gången 1951.

Vägens namn har hämtats från den forna Munkvägen som gick här söderut ned till Munkängen vid Bråviken där enligt traditionen franciskanermunkarna i Krokeks kloster ska ha haft sin brygga. Klostret som låg vid gränsen mellan Östergötland och Södermanland omtalas första gången i källorna 1440 och gick även under namnet Vårfruklostret. Det har även gett namn åt Vårfruvägen.

Flygledaregatan

Den 8 december 2009 namngavs Flygledaregatan i Risängen.

Gatan ligger vid Norrköpings flygplats.

(Foto: Henrik Sendelbach)

Stationsrondellen

Den 6 december 2006 namngavs Stationsrondellen.

Rondellen ligger vid Norrköpings Centralstation. Järnvägsstationen vid Södra stambanan ritades av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd och stod färdig 1866.

Hoffmans väg

Den 5 december 2007 namngavs Hoffmans väg i Åby.

Innan bron över Torshagsån byggdes fanns här ett vad som kallades Hoffmans vad. I början av 1600-talet fanns ett torp som kallades Hoffmansvad och var dagsverkstorp under Björnvikens säteri. Fastigheten Hoffmansvad låg kvar ännu 1903. Vilken Hoffman som gett upphov till namnet har inte gått att fastställa.

Ängslyckevägen

Den 3 december 1970 namngavs Ängslyckevägen i Kimstad.

Det är oklart om namn är taget från namngruppen ”jordbruk” eller syftar på en specifik lycka, det vill säga en inhägnad åker eller äng.

Sida 1 av 5112345...102030...Sista »

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.