Norrköpings historia
Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker
”Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges första litteraturhistoriker.
Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus
”Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spinnhus.
Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron
”Broar har varit viktiga i Norrköping genom historien. Ännu på 1700-talet fanns enbart Gamlebro, Saltängsbron och Bergsbron – i dag finns det 21 broar.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings broar.
När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland
”I början av 1600-talet var Östergötland ett självständigt hertigdöme styrt från Norrköping av hertig Johan – kungasonen som två gånger tackade nej till tronen.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland.
Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum
”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Himmelstalund.
Kvarteret Musköten
Kvarteret Musköten i Nordantill var namngivet 1729.
Smedjegatan och de omgivande kvarteren Karbinen och Musköten samt kanske även Hållhaken och Spetsen är ”minnen af det gamla gevärsfaktoriet på en holme i strömmen här utanför, för hvars arbetare de nämnda områdena upplätos till boplatser”, skrev Arthur Nordén.
(Berzeliusskolan i kvarteret I Musköten år 1942. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Fältskärsgatan
Fältskärsgatan i Klingsberg namngavs den 12 mars 1931.
Området i norra delen av Fältskärsgatan köptes upp och styckades av till tomter av Norrköpings siste fältskär Ernst Pehrsson (1875–1955) och gatan genom villaområdet fick sitt namn ”till erinran om det gamla fältskärsyrket”. Ernst Pehrson hade sin mottagning på Drottninggatan och hans namnskylt och reklamtavla som består av en inramad samling tänder finns på Norrköpings stadsmuseum.
(Konsumbutiken på Fältskärsgatan, Foto: Sune Sundahl/Arkitektur- och designcentrum)
Kvarteret Foajén
Kvarteret Foajén i Björkalund namngavs den 11 mars 2013.
Namngrupp ”teater”.
(Östenssons Livs i kvarteret Foajén år 2023)
Kvarteret Sågklingan
Kvarteret Sågklingan i Kvillinge landsbygd namngavs den 10 mars 2021.
”Namnet Sågklingan relaterar till den verksamhet som bedrivs vid Bravikens pappersbruk”, skriver namnberedningen.
Röbrinksvägen
Röbrinksvägen i Skärblacka namngavs senast 1970.
Röbrinken utgjordes av två backar på landsvägen mellan Liggom och Lövhagen. ”Senare har vägen rätats här så att den ej går över de branta backarna, landsvägen gick förr här genom öde mörk skog, man säger att rövare höll till här till förtret för vägfarare så att namnet skulle komma av Rövarebrinken”, heter det i ortnamnsregistret. Även en åker vid backarna kallades Röbrinken och på denna uppfördes villaområdet med samma namn.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....