Norrköpings historia
Norrköpingsmuseer samarbetar kring historiebruk
Norrköpings konstmuseum och Norrköpings Stadsmuseum presenterar samarbetsprojektet ”Historiebruk”. Det är ett pedagogiskt program som riktar sig till mellanstadiet, och innefattar två museibesök samt en promenad till Louis De Geer-statyn på Gamla Torget. Temat är historiebruk, där olika berättelser om Louis De Geer ingår. Var han den svenska industrins fader eller slavhandlare, eller både och?
Knäppingsborg – mitt i stadens historia
Knäppingsborg har en lång och spännande historia – från en mytomspunnen klippa i Strömmen via medeltidsborg och snusfabrik till dagens pittoreska stadsmiljö.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Knäppingsborg.
Länsstyrelsen säger nej till att flytta Brovaktarstugan
Under oktober 2018 beslutade tekniska nämnden i Norrköping om att bygga en ny bro som ska ersätta gamla Femöresbron. Beslutet innebär bland annat att Brovaktarstugan i anslutning till bron skulle behöva flyttas från nuvarande placering, något som länsstyrelsen nu säger nej till.
Få kvinnor på gatuskyltarna
Kungligheter, borgmästare, företagsledare och någon enstaka ”vanlig människa” – att föräras med ett gatunamn i Norrköping är få förunnat. Och för kvinnor är det ytterst ovanligt.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om kvinnliga gatunamn.
Krusenhof förfaller
Byggnaderna vid Krusenhofs gård på Malmölandet, används inte och stora värden riskerar att gå om intet. Ägaren Norrköpings kommun, har försökt sälja gården, men inte lyckats hittills.
Läs artikeln: Folkbladet
Kvarteret Kopparhammaren
Kvarteret Kopparhammaren i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
År 1695 anlade Petter Wetterberg (ca 1665–1714) här en kopparhammare där allt stadens grövre kopparsmide kom att utföras. Petter Wetterberg, som var kopparslagarmästare och rådman, arrenderade även under sju års tid Holmens Bruk och var året före sin död Norrköpings näst förmögnaste man. Hans änka Dionysia Stockenström (1665–1732) drev den stora kopparhammarrörelsen vidare.
(Kvarteret Kopparhammaren till vänster och Kåkenhus till höger år 1920. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Luntgatan
Luntgatan finns med på kartorna 1769 och vid gatan har ett luntmakeri legat i äldre tid. År 1626 tillverkades luntor för arméns räkning vid Norrköpings repslagarbana. Luntor var impregnerade snören som tändes då man avfyrade musköter och kanoner.
(Luntgatan söderut från Bråddgatan)
Kvarteret Konstantinopel
Kvarteret Konstantinopel i Gamla staden var namngivet 1728.
De andra kvarteren med geografiska namn ligger i närheten av hamnen och namnvalet saknar rimlig förklaring. Edward Ringborg gjorde ändå ett försök utifrån det faktum att borgmästare Jacob Ekbohm 1728 ägde tomt nr 1 i kvarteret: ”Måhända ville man hedra den förträfflige borgmästaren genom att i kvadratens namn antyda, att han var en ’hederpascha’. Förklaringen kanske är allt för långsökt men någon närmare förklaring till det besynnerliga namnet står ej författaren f.n. till buds.”
(Holmens bruks gamla bomullslager i kvarteret Konstantinopel år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Rådstugan
Kvarteret Rådstugan i Gamla staden var namngivet 1728.
Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes ett nytt rådhus i det kvarter som skulle få namnet Rådstugan. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.
(Gamla rådhuset i kvarteret Rådstugan. Fotograf okänd. Ur fotosamlingen Gamle Swartzens Minnen, Norrköpings stadsarkiv)
Kvarteret Paraden
Kvarteret Paraden i Gamla staden var namngivet 1728.
Enligt Arthur Nordén har kvarteret mitt emot det äldsta rådhuset fått sitt namn efter ”mönstringar, som höllos med stadsvakten eller borgargardet på torget”. Borgargarden var militära styrkor som städernas borgerskap satte upp. Under medeltiden kunde dessa spela en betydelsefull roll, men senare användes de främst vid försvaret av fästningsstäder och för att upprätthålla ordningen. Vid exempelvis bemärkelsedagar inom kungahuset samlades borgargardet på Gamla torget och marscherade till Tyska torget, där parader hölls.
(Korsningen Repslagaregatan-Dalsgatan med kvarteret Paraden i bakgrunden 1920. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
