Norrköpings historia

 

Nyheter

Norrköpings kvartersnamn får egen bok

Varför heter ett kvarter i Norrköping God vän? Vad var Stenhuset och Vårdtornet? Och vad är bakgrunden till kvartersnamn som Enväldet, Renströmmen och Trätan?

Journalisten Peter Kristensson, som skrivit boken Norrköpings gatunamn, arbetar nu med en bok om stadens kvartersnamn. Den kommer att berätta om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings närmare 1 400 kvarter. Och de kan – precis som gatunamnen – berätta mycket om stadens historia.

– I namnen lever minnet vidare av historiska byggnader, verksamheter och händelser, och av människor som för länge sedan skridit till skuggornas värld, säger Peter Kristensson.

De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping – ofta genom att de hämtades från tomtägares namn eller yrke, exempelvis Eken (Jacob Ekbohm), Vintern (Olof Winter), Hatten (hattmakare) och Klockan (klockgjutare).

Kvartersnamnen med tomtnummer användes förr som adresser och var då mer allmänt kända än i dag. Men många kvarter har gett namn åt verksamheter som finns i dagens Norrköping, däribland Linden, Rosen, Gubben och Kåkenhus.

Boken ges ut av Klingsbergs Förlag och beräknas komma ut i slutet av 2018. Upplägget liknar Norrköpings gatunamn, och det blir den första kompletta sammanställningen av kvartersnamnen i Norrköping.

Sveriges största stenålderskonferens i Norrköping

5 000-åriga ansikten, gömda boplatser under torven, nya rön kring Ostlänken och spännande fynd från gravar. Nu drar Sveriges största stenålderskonferens igång i Norrköping för andra året i rad. Hur levde människorna för 6 000 år sedan och kan ny teknik ge svaret på olösta gåtor? Det är bara några frågor som ska diskuteras under konferensen Stenålder – forskning, fynd, platser.

Läs artikeln:
Nättidningen Svensk Historia

(Skolplansch ”Äldre stenåldern Pl. 1.” i serien ”Kulturhistoriska bilder från Nordens forntid”)

Öppet hus på Norrköpings stadsarkiv

På stadsarkivet i Norrköping finns upp emot 10 000 hyllmeter handlingar, kartor, ritningar och fotografier. Här kan man hitta originaldokument ifrån 1384 och ända fram till nutid. Från sin plats i Rådhuset mitt i Norrköping bevarar stadsarkivet källor till historien och bygger broar till framtiden.

– Det är en förutsättning för demokratin att allmänheten har rätt till insyn och därför fri tillgång till offentliga handlingar, säger stadsarkivarien Pernilla Matsson och fortsätter:

– I detta tidevarv där påhittade nyheter har blivit ett begrepp, och riktad information sköljer över oss, har stadsarkivet en än viktigare uppgift med att bevara och vårda källorna för den som vill ta del av sanningen som den var.

Den 11 november är det Arkivens dag och i år är det nationella temat ”Synd och skam”. I samband med det har personalen på Norrköpings stadsarkiv tagit fram en utställning som gör nedslag i arkiven från spinnhus, kurhus, fattigvård och sinnessjukvård i Norrköping från 1700-talet och framåt.

Det blir även visning av film från 1950-talets Åby och textilföretaget AB Freese & Bruno.

Hällristarnas hem grävs ut i Pryssgården

I Pryssgården i Norrköping undersöker Arkeologerna ett stort område med lämningar efter gårdar från bronsålder och äldre järnålder. Människorna som bodde på boplatsen var de som gjorde de berömda hällristningarna vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg.

Läs artikeln:
P4 Östergötland

(Foto: Arkeologerna)

Sida 2 av 2212345...1020...Sista »

Dagens gatunamn

Ingelstagatan

Den 14 maj 1959 namngavs Ingelstagatan i Butängen och Lagerlunda.

Vägen löpte till Ingelstad gård. Ingelstad (eller Ingelsta) är känt sedan 1400-talet. År 1910 köpte Norrköpings stad gården och Ingelstadjorden blev senare uppdelad i industri- och handelsmark där företag kom att etablera sig. Vägen från Norrtull har sedan åtminstone 1700-talet kallats ”vägen till Ingelsta och Ståthöga”. Gatusträckan närmast staden hette i början av 1900-talet Änggatan och sedan Ingelstavägen 1928–1959.

Albrektsvägen

Den 12 maj 1921 namngavs Albrektsvägen i Såpkullen, Söderstaden, Klingsberg och Ljura.

Namnet valdes för att ”bevara minnet av Konung Albrekts brev av år 1384”. I Albrekt av Mecklenburgs privilegiebrev för Norrköping den 7 april 1384 fastställdes bland annat stadens gränser mot de kringliggande häraderna. Norrköpings södra gräns följde delvis den nya ringleden som därför fick namnet Albrektsvägen. Privilegiebrevet är Norrköpings stadsarkivs äldsta dokument.

Miltons väg

Den 9 maj 1950 namngavs Miltons väg i Åby.

Vägen har, enligt Sven Luttemans skrift Personnamn på gatuskyltar inom Norrköpings kommun, fått sitt namn efter stenarbetaren Karl Milton som arbetade vid vägbygget och hade hus vid vägen. Det är oklart varför denne Milton hedrades med en egen väg.

 

Stora Bryggans väg

Den 5 maj 2009 namngavs Stora Bryggans väg i Vikbolandets landsbygd.

Vägen är döpt efter ångbåtsbryggan i Mauritzberg efter förslag från Mauritsbergs gård Stora bryggan vägsamfällighet.

Packaregatan

Den 29 april 1970 namngavs Packaregatan i Sylten.

Namnet hör till gruppen ”hamnverksamheter”.

(Öhmanskajen i Norrköpings hamn)

Sida 2 av 10812345...102030...Sista »

Annonser

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Lantlig vy som försvann när det nya lasarettet växte fram

Sommaren 1924. Längst ut till höger murar borgmästare G. A. Björkman första stenen till lasarettsbygget. Mannen nedanför trappan är Bo Ekelund, civilingenjör vid Armerad Betong och för övrigt Svenska Idrottsförbundets ordförande 1924-35. Tredje mannen från vänster upp... läs mer

Från folkskolans äldsta tider

Drottninggatan år 1870. Det ljusa huset t h i korsningen med Trädgårdsgatan, är den s k Rikssalen, som sträckte sig ner mot Gamla Rådstugugatan med en längd av 50 meter. Här byggdes Norrköpings första folkskolelokaler med början år 1846.   I den ljusa byggnaden i... läs mer

En hel epok i Södra Förstaden med snickerifabriken Kondoren

I korsningen mellan vad som så småningom kom att benämnas Nelinsgatan och von Leesensgatan återfinns under nära ett sekels tid en snickerifabrik. Med tiden tog den namnet Kondoren, och så lever den också alltjämt kvar i mången Norrköpingsbos minne. Det var år 1862,... läs mer

Om en lärd gammal man och hans rum med utsikt

Exakta årtalet för den här vyn längs Strömmen känner vi inte till. Men av Hamnbron, som började byggas år 1913, syns ännu inte ett spår; antagligen är bilden från något av åren närmast dessförinnan. Invid högra bildkanten skymtar Gripsholmshuset, varifrån Hjalmar... läs mer

Om Norra Bryggaregatan och gamla Alvitzagården

Norra Bryggaregatan, numera Mäster Påvels gränd, i dess sluttning ner mot Västgötegatan. Husen t v var ursprungligen bostadshus men övertogs 1916 av textilfabriken Gamlabro AB. Fotografiet är från sekelskiftet. Båda bilderna på sidan tillhör Frida Moberg-samlingen... läs mer

Frälsningsarméns ångkök – tacksamt minne bevarat

Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns... läs mer
Sida 2 av 3123

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.