Norrköpings historia

 

På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år

På Löfstad slott har tiden stått stilla i nästan hundra år

“Löfstad slott har sedan 1600-talet haft en lång rad adliga ägare. Emilie Piper blev den sista av dem och i sitt testamente 1923 bestämde hon att slottet skulle bli ett museum.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Löfstad slott.

läs mer
Norrköpings stadsmuseum öppnar igen

Norrköpings stadsmuseum öppnar igen

Den 1 juni öppnar Norrköpings stadsmuseum igen. Förutom den nya basutställningen Den utvalda staden bjuder sommaren på dagliga stadsvandringar, en uppdaterad forntidsutställning och en ny del i utställningen Medlöperi och motstånd.

läs mer
Anneli Lindberg

Anneli Lindberg

Konstnären Anneli Lindberg tilldelas Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 143 478 kronor.

läs mer
Norrköping var Sveriges ledande tapetstad

Norrköping var Sveriges ledande tapetstad

“År 1880 grundades Norrköpings Tapetfabrik vid Källvindsgatan och redan före seklets slut hade fabriken vuxit till Sveriges största tapettillverkare.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om när Norrköping var Sveriges ledande tapetstad.

läs mer

Femöresbron

Femöresbron

Gångbron mellan Kneippen och Himmelstalund öppnades 1901.

”För att tillmötesgå en allmänt uttalad önskan är Bron, som förenar Kneippbaden och Himmelstalund över Motala Ström, byggd för allmänheten och nu öppnad för trafik. Avgift 5 öre per person”, stod det i Norrköpings Tidningar den 8 februari 1901. Kneippbadens och Folkparkens popularitet hade gjort att färjkarlen på platsen inte hann ro alla hågade över Strömmen. Vid norra brofästet byggdes en stuga för brovaktaren, som tog emot avgiften på fem öre fram till 1948. I folkmun fick bron namnet Femöresbron efter avgiftens storlek, men det är oklart när detta namn blev officiellt. På 1910-talet kallades den ”gångspången” och i ortnamnsregistret kallades bron Himmelstadlundsbron 1939.

År 2016 stängdes bron av säkerhetsskäl sedan en inspektion visat att den var rostskadad och året därpå lyftes den bort. Det är oklart när ny bro kommer att vara på plats.

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan

Nya Rådstugugatan hette Rådstugugatan 1769 och fick i början av 1900-talet sitt nuvarande namn.

Den är uppkallad efter rådhuset som sedan 1734 låg vid gatan. Fram till stadsbranden 1655 låg stadens rådstuga vid Gamla torget och därefter höll stadens styresmän till i provisoriska byggnader, men när staden återuppbyggdes efter ryssarnas härjningar 1719 uppfördes även ett nytt rådhus. Det två våningar höga stenhuset stod klart 1734 och inrymde bland annat rådhusrätt, kansli, arkiv, stadsvaktens rustkammare och stadskällaren. År 1906 beslutade stadsfullmäktige att bygga ett nytt rådhus på samma plats och 1910 invigdes det nuvarande rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason.

(Gamla rådhuset med fasaden ut mot Nya Rådstugugatan. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Kvarteret Pressen

Kvarteret Pressen

Kvarteret Pressen i Lagerlunda namngavs den 1 februari 1961.

Namngrupp ”boktryckeri”.

Gustaf Janzéns gata

Gustaf Janzéns gata

Gustaf Janzéns gata i Klockaretorpet namngavs den 31 januari 1974.

Gustaf Janzén (1873–1930) var en ”märkesman inom textilarbetarnas organisationer”. Han var ordförande för Svenska Textilarbetareförbundet 1904–1930 och politiskt aktiv ända fram till sin död. Han var den enda  namngivne personen i fullmäktigemotionen som föreslog att man skulle hedra framstående män och kvinnor ur Norrköpings historia med gatunamn.

Bergslagsgatan

Bergslagsgatan

Den 30 januari 1889 namngavs Bergslagsgatan i Marielund.

Namnet kan syfta på norra Östgöta bergslag med Finspång, Hällestad och Vånga som huvudorter. Bergslagsgatans västra sträckning utgjorde fram till 1956 en del av vägen till Finspång och drätselkammarens ursprungliga namnförslag var just Finspångsvägen. Andra gator i Marielund döptes dock samtidigt med landskapsnamn så namnet kan möjligen syfta på den mer omfattande regionen Bergslagen (Dalarna, Värmland och Västmanland) dit även ibland Östergötland räknas.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Återblicken

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.