Norrköpings historia

År 1800 var allas blickar riktade mot Norrköping. Inte nog med att riksdagen återigen sammanträdde i staden – den 3 april kröntes kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika i S:t Olai kyrka.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om den kungliga kröningen i Norrköping år 1800.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Carl Fredric von Breda: ”Gustav IV Adolfs kröning i Norrköping år 1800”. Foto: Mats Arvidsson/Norrköpings Konstmuseum)

Människor har i alla tider lekt och tävlat på is och snö. Under slutet av 1800-talet började idrotten organiseras och en rad föreningar bildades i Norrköping.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om vinteridrott i Norrköping för hundra år sedan.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Hoppbacken i Idrottsparken cirka 1910. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

År 1866 invigdes järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm. Senare skulle järnvägsförbindelser upprättas även med Linköping, Finspång, Valdemarsvik och Arkösund.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping som järnvägsknut.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Vy från Oxelbergen över Östra stations nya och gamla stationshus. Vykort i Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Med start under allhelgonahelgen kommer Svenska kyrkan i Norrköpings nya app ”Kyrkovarvet” finnas tillgänglig för allmänheten. I appen kan man få rundturer och guidning i Norrköpings kyrkor och kyrkogårdar. Först ut är Sankt Olai kyrka och Norrköpings krematorium.

Våra kyrkor och kyrkogårdar har en rik historia och många spännande föremål. Tidigare har det varit svårare att ta del av kulturarvet i Norrköpings kyrkor. Inte alla kyrkor har haft en kyrkguide tillgänglig och ibland har kyrkguiderna varit gamla, haft ett ålderdomligt språk eller på annat sätt varit bristfälliga.

– Vi har sett att vi varit dåliga på att berätta om kulturarvet i våra kyrkor, säger Cilla Holmqvist, kommunikationschef för Svenska kyrkan i Norrköping, och fortsätter:

– Samtidigt är det ett av våra uppdrag att förvalta och berätta om våra fantastiska kyrkobyggnader och kyrkogårdar. Kulturarvet är ett av de områden som allmänheten har en hög förväntan på att vi ska förvalta och förmedla, det har vi sett i undersökningar av vad allmänheten uppskattar Svenska kyrkan för.

Nu är ambitionen att det ska bli enklare att lära sig om kyrkorna och deras historia och att all information så småningom ska finnas samlad på ett och samma ställe. I Norrköping finns 25 kyrkor, 7 kapell och 23 kyrkogårdar.

–  Det är ett stort arbete. Så det kommer att ta tid innan alla kyrkor och kyrkogårdar finns på plats. Men vi har stor energi i det här projektet och vi märker att människor är intresserade av appen och tycker att den är spännande. Det är lite av en trend vi ser idag att människor intresserar sig för historia. Vi ser det i till exempel TV-program, säger kommunikationschefen.

Appen kommer att ge pushnotiser när en ny kyrka eller berättelse har lagts in.

– Vi vill gärna få människor att komma ut och upptäcka vad som finns i våra kyrkor och på kyrkogårdarna. Det ska vara spännande att använda appen, säger Holmqvist.

Med tanke på användarvänligheten finns alla texter även inlästa. Artisten och programledaren Daniel Forsberg har fått uppdraget.

I framtiden skulle appen Kyrkovarvet även kunna omfatta andra städer.

– Det är flera kollegor i församlingar i andra städer som varit intresserade av att vara med och utveckla appen vidare. Det ser ljust ut för framtiden, konstaterar Cilla Holmqvist.

Ett liknande projekt har aldrig tidigare gjorts i Sverige. Svenska kyrkan erbjuder en app för att hålla koll på kyrkornas kalendarium, men en satsning på kyrkans kulturarv, som i appen ”Kyrkovarvet”, har aldrig gjorts tidigare.

– Nej, Norrköping är först med detta, säger Holmqvist.

Sommaren 1964 strömmade närmare en halv miljon människor till den stora utställningen NU 64 på Himmelstalundsfältet när Norrköping skulle marknadsföras som Framtidsstaden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om NU 64.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(De nybyggda mässhallarna och utställningstälten på NU 64. Okänd fotograf. Ur drätselkontorets arkiv i Norrköpings stadsarkiv)

Stadsmuseets personal vänder sig mot förslaget att flytta från Skiöldska huset. ”Det sker över våra huvuden”, säger de.

Läs artikeln: Folkbladet

(2019-10-21)

Anna-Lena Grusell blir ny bibliotekschef i Norrköpings kommun. Hon tillträder tjänsten i början av februari 2020.

– Jag ser fram emot att få utveckla bibliotekens fina verksamhet tillsammans med alla engagerade bibliotekspersoner. Biblioteken finns för alla genom hela livet. Kulturen, trovärdigheten och mötesplatserna, som biblioteksarenan erbjuder, kan bidra än mer i det ständigt pågående samhällsbyggandet, säger Anna-Lena Grusell.

Anna-Lena Grusell har rötterna i södra Dalarna men bor sedan sex år tillbaka åter i Östergötland och arbetar som verksamhetschef för turism, kultur, fritid samt bibliotek i Åtvidabergs kommun. Innan dess jobbade hon som chef för besöksservice vid Världsarvet Falu Gruva och var under 13 år bland annat marknadschef på Vildmarkshotellet.

– Anna-Lena har en gedigen chefserfarenhet och en bred kompetens inom kulturverksamhet. Tillsammans med de otroligt duktiga biblioteksmedarbetarna ser jag att hon kommer att fortsätta utveckla Norrköpings bibliotek för att nå nya målgrupper och öka den digitala delaktigheten, säger Maria Modig, kultur- och fritidsdirektör.

Anna-Lena Grusell efterträder Birgitta Hjerpe som gick i pension den 1 september.

I början av 1600-talet delades gratis tomter ut norr om Strömmen och nybyggarna slapp betala skatt. Nya staden på Saltängen blev snart ett av Norrköpings mest fashionabla bostadsområden.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland och hans nya stad på Saltängen.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Hamnen med Saltängen i bakgrunden. Efter J. F. Martins kopparstick omkring år 1800. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Vid Bergsbron öppnade för 200 år sedan ett badhus med fyra badkar och en trappa ned till Strömmen. För 50 år sedan togs första spadtaget för Centralbadet med plats för 2 000 badgäster.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om badhusen i Norrköping.

Här finns länkar till de övriga krönikorna.

(Kallbadhuset vid Refvens grund till vänster och Nya Badhuset på andra sidan Strömmen till höger år 1882. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)