Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895!

Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen.
Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är antikviteter! Och han visar på kökssoffor i s k Karl Johans-modell, ovala korgsängar i enträ, typiska Smålandsstolar med sju pinnar i ryggen, kopparkärl, mjölkkrukor, fläsktinor…
I förgrunden, alldeles t v om det främsta ståndet, ligger på marken några klapphoar – sådana som tvätterskorna använde som underlag, när de låg på knä vid Strömmen och klappade byk. Klapphon skyddade åtminstone hjälpligt mot vattnet, iskallt om vintern.
Läsaren kan säkert själv urskilja fler föremål av intresse på denna unika bild, som är märklig genom sin skärpa. Året är nämligen – 1895.

Enligt den muntliga tradition, som förts vidare till Stig Wickström, så ska denna bild vara från den årliga ullmarknaden i Norrköping. Detta tycks dock vara en sanning med åtminstone någon modifikation.
De traditionella ullmarknaderna hölls nämligen inte på våren, utan mitt i juli månad. Enligt Tom Söderbergs framställning i Norrköpings historia IV s 258-59 så tillkom ullmarknaden år 1831 för att snart nog utvecklas till en begivenhet av stora mått, kombinerad med en allmän marknad.

Hit infann sig ulluppköpare från såväl Norrköping andra textilstäder för att göra affärer med de mellansvenska producenterna (Den inhemska fåraveln tycks ha gynnats vid 1800-talets mitt).
Kanske var det så, att ullmarknaderna i traditionell mening var på upphällningen anno 1895 – men att begreppet levde kvar, även om det möjligen användes lite oegentligt.
Nåväl, denna marknad besöktes av alla befolkningsskikt, något som också i viss mån framgår av bilden. Bland försäljarna fanns många smålänningar, som här slog upp sina stånd och sålde egna hantverksprodukter. Där hittade man, snickare, kopparslagare, tunnbindare, korgmakare m fl. Tyger i stora mängder såldes också.

Det här fotografiet fick Stig Wickström på 1940-talet överta från en vänlig kvinna, som kände till hans vurm för gamla Norrköpingsbilder. Hon hade i sin tur fått det från en gammal Norrköpingsdam på Blomska stiftelsen någon gång på 1920-talet. Vem den skicklige fotografen var har tyvärr inte bevarats till eftervärlden.
Fotografiet väckte envis uppmärksamhet, när det fanns med på en fotoutställning på museet någon gång mot 40-talets slut. Stig Wickström berättar att Hjalmar Lundgren – den forne stadsbibliotekarien, museichefen, skriftställaren, Norrköpingsälskaren; död 1953 – därvid framhöll att detta fotografi, på grund av sin höga kvalitét var unikt.
Betrakta sålunda denna stadsmiljö och dessa marknadsdetaljer – en vårdag på Tyska torget i Norrköping mot slutet av det förra seklet!

Ur artikelserien Återblicken av Jan Nordström. Folkbladet den 19 mars 1983

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.