I denna rapport redovisas resultaten av en arkeologisk utredning (etapp 1) samt arkeologisk förundersökning inom fornlämning Norrköping 96:1, fastighet Gamla Staden 1:2 i Norrköping, som har utförts av Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) under våren och hösten 2013. Undersökningen utfördes med anledning av att Norrköpings kommun planerar en ombyggnad av S:t Olofsskolans gård, ett arbetsföretag som kan komma att beröra äldre grav- och bebyggelselämningar. Det berörda området har tidigare varit del av kyrkogården kring S:t Olai kyrka, vars läge på platsen har varit känt sedan mitten av 1600-talet. Någonstans inom samma område eller i närheten har även den medeltida S:t Olof legat.

Utredningen gjordes i form av arkivstudier och kartanalyser. Förundersökningen indelades i två etapper: först gjordes en georadarundersökning för vilken Riksantikvarieämbetet (UV Teknik) var underkonsult. Med utgångspunkt i resultaten från dessa undersökningar grävdes därefter förundersökningsschakt inom ytan.

Ett stort antal gravar påträffades vid schaktningen. Cirka 160 gravar kunde dokumenteras i plan inom en yta som motsvarade cirka 4,25 procent av det totala undersökningsområdet. Endast två av dessa undersöktes arkeologiskt, men det kunde konstateras att gravarna ligger i flera skikt – så sannolikt finns tusentals gravar inom ytan. Gravorientering och dateringar med hjälp av fynd och 14C-analys visade att gravarna inom ytan härrör från tiderna både före och efter den omläggning av stadsplanen som gjordes cirka år 1640. Den nordligast belägna graven som påträffades vid undersökningen har daterats till mellan senmedeltid och 1600-talets första hälft. Möjligen har man enbart använt den södra halvan av kyrkogården för begravning efter mitten av 1600-talet.

I den norra delen av området, inom en begränsad yta i det nordligast belägna schaktet, påträffades även andra lämningar än gravar. De bestod dels av påförda och avsatta lager, och dels av stora nedgrävningar som antingen gjorts i markberedande syfte eller för jordtäkt. Lagren har tolkats härröra dels från rasering av intilliggande konstruktioner (byggnader?), dels från aktiviteter i kyrkans närområde – möjligtvis relaterade till underhållsarbete (framställning av murbruk och puts). Lämningarna dateras troligen till sent 1700-tal, men de äldsta strukturerna torde gå ned i 1600-tal.


Kristina Jonsson & Duncan Alexander:
Gravar och kulturlager vid S:t Olai kyrka. 1600- och 1700-talslämningar i Norrköping
Stiftelsen Kulturmiljövård, 2014

(Sankt Olai kyrka 2008. Foto: Sakletare, Wikimedia Commons)

Läs rapporten

Gravar och kulturlager - rapport

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.