År 1741 stod denna mycket vackra byggnad klar för inflyttning. Byggherre var Sockerbruket Gripen och det var här som sockermästarna bodde. Den förste mästaren hette C. Freimüth och kom från Holland. Freimüth följdes sedan av en rad tyska sockermästare.

Byggnaden användes som både bostäder, lager, kontor och försäljning. År 1769 inkvarterades arvprins Adolf Fredrik i huset. Byggnaden innehöll vid denna tidpunkt två kök, fem salar och 10 kamrar. Under 1700-talet fanns det i byggnaden en offentlig biljard. I mitten av 1800-talet bodde brukspatronen Jacob Von Leesen i huset.

vagskalan

År 1865 hade sockerbruket satts på aktier och 1913 såldes hela rörelsen och sedan dess har det i byggnaden bland annat varit affär för möbeltyger och mattor. I mitten av 1970-talet fanns det i kvarteret en byggrätt där man medgav bostadshus i fem våningar. Denna byggrätt blev inaktuell när denna byggnad blev byggnadsminne 1978. I dag innehåller huset bostäder och restaurangverksamhet.

Fasaden är mycket fin med rikt arbetade frontoner över fönstren. Fasaden består av kalkputsat tegel. Ljusbeige och gul putskulör. Fönsterbågarna är målade i mörkröd kulör. Sockeln består av grå cementputs. På fasaden finns också gamla lampor i järnsmide. Portdörrarna till huset är sedan uppförandet och i mycket gott skick. Dörrarna är målade i brun kulör

De ursprungliga lägenheterna har delats upp till mindre lägenheter. En lägenhet består av tre rum och kök med trägolv, listverk, fönsternischer och spegeldörrar bevarade. Lägenheten är 159 kvm stor.

Trapphuset har en klassisk 1700-tals prägel. Dörrpartierna är mycket välbevarade med ny målning i grå kulör. Vissa lägenhetsdörrar är av sentida karaktär men med foder i äldre stil. Väggarna är målade i grå/blå kulör och listverken är målade i mörkgrå kulör. Golvet består av sten som troligen är från husets uppförande. Sentida armaturer i äldre stil. Taken är mycket fina med kryssvalv. Till vindsvåningen finns de gamla järndörrarna kvar och även de är målade i grå kulör.

Huset inventerades år 2005 av Bo Daniel Hörnestam.